Hur mycket väger du, egentligen?

30 000 kilo. Det är svenskens genomsnittsvikt om vi – utöver de kalorier vi äter – inkluderar den energi vi använder i vår vardag. Detta ska nu visualiseras i ett nytt forsknings- och konstprojekt.

Ju större du är, desto mer behöver du äta. Men vad skulle hända om vi inkluderade all den energi vi använder i vårt vardagsliv; bränslet som driver våra fordon, det varma vattnet som värmer våra hem och elektriciteten som lyser upp städerna och driver Internet? Det har forskare tagit reda på och kommit fram till att genomsnittssvensken i så fall väger runt 30 000 kilo.

Om vi var tvungna att äta all den energi vi använder i vår vardag, då skulle vi vara jättestora, och jag ville visualisera det ohållbara i detta.

– Det går att räkna ut hur mycket energi alla levande varelser förbrukar genom beräkningar utifrån dess vikt. Men människor skiljer sig från andra djur eftersom vi kan få energi på andra sätt, exempelvis genom att göra upp eld eller genom att använda fossila bränslen. En normal svensk kan lätt förbruka 50 till 100 gånger mer energi än det vi äter, berättar Daniel Pargman, projektledare för projektet Från Homo Sapiens till Homo Colossus.

Lika stora som våra energifotavtryck

Tanken att illustrera detta perspektiv visuellt växte fram efter att han i sin undervisning som doktor vid KTH under flera år använt begreppet Homo Colossus, ett begrepp som myntades för 30 år sedan av forskaren William Robert Catton, och som kortfattat går ut på idén att vi är lika stora som våra energifotavtryck.

– Om vi var tvungna att äta all den energi vi använder i vår vardag, då skulle vi vara jättestora, och jag ville visualisera det ohållbara i detta.

För att göra detta kommer forskarna ta fram olika personas, exempelvis den fattiga ensamstående mamman som kämpar för att få ihop vardagsekonomin och chefen som flyger flera gånger i veckan.
– Storleken på deras energifotavtryck skiljer sig naturligtvis dramatiskt.

12 meter höga figurer

Rent konkret kommer olika personas att visas virtuellt genom en så kallad Augmented Reality-app. Det innebär att en överlagrad verklighet visas på användarens mobilskärm.

Användaren kommer att behöva lyfta mobilen mot himlen och hålla den på armlängds avstånd för att se helheten.

– I genomsnitt kommer dessa virtuella figurer att bli runt 12 meter höga, så användaren kommer att behöva lyfta mobilen mot himlen och hålla den på armlängds avstånd för att se helheten.

Projektet har just fått finansiering av forskningsrådet Formas. De synliga resultaten väntas först om cirka tre år och begränsas till att omfatta Stockholm stad, som utöver KTH och Konsthögskolan är en av organisationerna som är mer i projektet.

Väcka förundran och nyfikenhet

I likhet med Pokemon Go, där så kallade gym samlar spelare till geografiska platser, kommer forskarna att leta efter lämpliga platser där dessa ”figurer” ska vara möjliga att ses virtuellt.

Vad hoppas ni uppnå genom projektet?
– Vi vill att installationen ska överraska och att åskådare ska bli häpna, förundrade och nyfikna. Konst får oss att ifrågasätta och väcka tankar – allt det som vi forskare inte är så bra på i vanliga fall, säger Daniel Pargman.