”We need to talk about our chemical romance”. Det skriver Stockholm Resilience Centre i en artikel där de lyfter dagens kemikalieanvändning som en enorm risk för hälsa och biodiversitet.

Kemiska föroreningar kommer främst från snabb industrialisering och ett allt intensivare jordbruk, vilket enligt Stockholm Resilience Centre (SRC) riskerar biodiversitet och hälsa över hela jordklotet. En forskare från centret har tillsammans med ett internationellt team visat hur bekämpningsmedel från intensifierat jordbruk har samlat sig i floder över Tyskland, Frankrike, Nederländerna och USA, vilket hotar den biologiska mångfalden. Det har i sin tur allvarliga hälsoeffekter bland befolkningen, särskilt barn. En av de viktigaste orsakerna till globala ekosystemstörningar är hur kemikalier förorenar våra vatten- och jordsystem. Mångfalden av föroreningar samt den stora bristen på data och kunskap om hur de påverkar ekosystemen har gjort det svårt för forskare att bedöma planetens gräns för kemiska föroreningar. Nu menar SRC att stränga politiska insatser är mycket nödvändiga, särskilt på nationell nivå.


Beatrice Rindevall

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Dag Lindgren skriver:

    Hotet från de kemiska ”föroreningarna” kan vara större än så, de är en del av hotet mot människosläktets överlevnad. Det sprids miljoner ”onaturliga” kemikalier. De flesta är inte alls undersökta, och det finns inte resurser att göra det. De kan verka genom svårförutsebara mekanismer. En viss kemikalie kan snabbt öka i spridning med nya tekniker som ersätter gamla och med den snabbt ökande konsumptionen av produkter. Deras spridning kan bli global via hav och luft och det kan ta lång tid innan de ”försvinner”. Det kan ta lång tid mellan exposition och att de negativa effekterna framstår klart och därefter faktiska specifika åtgärder sätts in. Problemt är nog i högre grad överkonsumption, för snabb expansion och exploatering och överproduktion än just jordbrukets del. Diskussioner bl a om hur dessa ospecifika – men reella – hot från den ökande kemikalieanvändningen skall mötas är förstås viktiga, det räcker inte med allmän alarmism.