Kemikalier
Hur mår insekterna i storstan?
På flera håll i världen ser man i dag att antalet insekter minskar. Den största delen av forskningen sker dock långt utanför stadens brus. Forskare ska nu undersöka insektspopulationen på ett litet berg mitt i centrala Hamburg.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
När den så kallade ”Krefeld-studien” publicerades 2017 var det en stor chock för forskare i hela Europa, inte minst i Sverige. En entomologisk förening i västra Tyskland hade sedan 1989 undersökt insektsbeståndet i flera naturskyddsområden. Under den tiden hade insekterna minskat med mer än 75 procent.
Studien inspirerade en grupp forskare vid universitetet i Hamburg att starta en egen långtidsundersökning, men inte ute på landet, utan mitt i storstaden, berättar Martin Kubiak, forskare specialiserad på entomologi vid Universität Hamburg, och ansvarig för projektet.
– Vad vi vet har ingen tidigare gjort en sådan artinventering i en stad. Vi tänkte att det skulle vara spännande att undersöka insekterna i en stadsmiljö och att sedan kunna jämföra med hur det ser ut på landet, säger han.
Resultaten kan till exempel sedan vara till nytta för framtida åtgärder för att skydda inhemska insekter och djur.
Trivs på övergivna platser
Städer kan vara väldigt intressanta för insekter. I Berlin hittade man 2017 317 olika arter av vildbin – mer än hälften av de runt 580 arter som överhuvudtaget finns i Tyskland.
Trädgårdar, parker och andra små grönområden bildar ett nätverk av olika livsmiljöer för insekter. Även så kallade ruderatmarker är bra för vissa arter. Det är områden som en gång i tiden har använts intensivt av människor men som idag står tomma och kanske lite övergivna, till exempel en gammal fabrik eller ett järnvägsspår som inte längre är i bruk.
Forskningen sker på gammal deponi
I Hamburg har man valt en före detta deponi i stadsdelen Wilhelmsburg som i dag är ett litet berg där gräsmattor och buskar brer ut sig. Området har flera fördelar: För det första är det avspärrat på grund av avfallet som fortfarande ligger under marken. Det gör att insekterna, och även själva undersökningen, inte blir störda av oönskade besökare.
För det andra står det i dag flera vindkraftverk på berget. De ska vara lättåtkomliga och därför håller man gräsmattan och buskarna på berget korta. Andra sätt att använda den gamla deponin på finns det knappt.
– Området ser i stort sätt likadant ut hela tiden och kommer inte heller förändras mycket under de närmaste årtionden för att deponin under marken ligger kvar. Det gör att vi lätt kan undersöka hur till exempel klimatet påverkar insekterna. Ifall vi ser förändringar hos insekterna kan vi vara säkra på att det inte är förändringar i själva biotopen på försöksområdet som har orsakat dem, säger Martin Kubiak.
Samlas in med insektsfällor
Men innan sådana analyser är möjliga ska insekterna samlas in. På två ställen på berget har forskarna därför satt upp insektsfällor, i samarbete med en medborgarforskningsförening, Neuntöter e.V., en förening som arbetar för att skydda och främja den biologiska mångfalden i Hamburg och norra Tyskland.
Tanken är att forskarna ska använda samma typ av fällor som användes vid Krefeld-studien, för att de lättare ska kunna jämföra resultaten.
– Fällorna gör att flygande insekter hamnar först i ett svart nät och sedan i en vit plastburk med alkohol, säger Torsten Demuth, medlem i föreningen Neuntöter e.V. och som sköter en stor del av det praktiska arbetet. Varje vecka går han till berget och kontrollerar fällorna.
– Då gjuter jag hela burkens innehåll genom en sil för att få ut insekterna. Vissa kan jag bestämma redan på plats, resten skickar jag till universitet och där får experterna ta hand om dem.
Ett långsiktigt projekt
Fällorna är på plats mellan första april och sista oktober. Studien har precis gått in i sitt andra år, men planen är att den ska hålla på länge. Först då blir det möjligt att skilja kortvarande svängningar från långsiktiga trender i insektspopulationen.
– Sådana projekt hänger på att man ha samma teknik och metodik under en väldigt lång tid. Det börjar bli spännande efter 10 år, säger Torsten Demuth.