Hur kan bilberoendet minska i städerna?

Kan mobilitetshubbar minska bilberoendet i nybyggda bostadsområden? Och hur ska de i så fall utformas? Det ska forskare ta reda på i ett nytt projekt.

Att bilar orsakar utsläpp som är skadliga både för klimatet och vår hälsa är ingen nyhet, och det finns många tankar om hur bilresandet ska minskas. Men problemet är komplext.

– Bilnormen har varit – och är fortfarande – otroligt stark. Bilägande innebär mycket fasta kostnader medan de rörliga kostnaderna är låga, så bilägare saknar ekonomiska drivkrafter att låta bilen stå. De som har bil tenderar att köra mycket, säger Herman Stål, forskare vid  Göteborgs universitet.

Och med bil tillkommer behov av parkeringsplatser.

– Folk kan bli frustrerade om parkeringen inte funkar och ibland är parkeringsplats ett krav vid val av bostad.

Samlar ihop olika tjänster

För att det bilsnåla boendet skall lyckas krävs tjänster som kompenserar för färre parkeringsplatser, inte bara kollektivtrafik utan också andra lösningar som delade fordon och mobilitetstjänster.

Därför planeras allt oftare så kallade mobilitetshubbar in i nya bostadsområden, fysiska anläggningar som kombinerar tjänster från olika utövare.

– Det är platser där man samlar mobilitet på olika sätt, till exempel genom tjänster som bilpool, uthyrning eller utlåning av cyklar i olika former, säger Maria Bengtsson, professor vid Handelshögskolan, Umeå universitet.

Men det handlar också om att minska behovet av att förflytta sig, genom att service planeras in i bostadsområdet, exempelvis affärer, restauranger och caféer. 

– Det centrala är att placera sådant som du kör bil till i dag på samma plats, säger hon.

Jämför tre olika byggprojekt

I projektet Utveckling och implementering av affärsmodeller för mobilitetshubbar i nya bostadsområden ska forskarna ta reda på hur affärsmodeller skulle kunna se ut för mobilitetshubbar i nya bostadsområden. Vilka affärsmodeller används i mobilitetshubbar i nya bostadsområden i dag och hur fungerar de? Vilka effekter får dessa affärsmodeller? För att få svar på dessa frågor ska tre olika byggprojekt jämföras.

Många tidigare försök att få människor att sluta köra bil har misslyckats.

– Ett av dem började planeras redan 2016 och alla tre etapper i byggandet beräknas vara klart först 2030, så det är långa tidslinjer, säger Herman Stål.

Tanken på mobilitetshubbar har vissa likheter med tidigare satsningar, men de har varit mer begränsade.

– När Hammarby sjöstad utanför Stockholm byggdes fanns nog inte lika många olika funktioner i hubbar som det finns i dag, en sak som kommit på senare tid är ju till exempel leveransboxar.

Lärdomar för framtiden

En av frågorna i Hammarby sjöstad var antalet parkeringsplatser, så tanken att jobba med parkering är inte ny.

– Boendeplaneringen riskerar att landa bara i ett parkeringstänk, och i Hammarby sjöstad så tror jag det inte funkade så bra, då de var tvungna att öka antalet parkeringsplatser med tiden.

Och det är också en lärdom för framtiden.

– Många tidigare försök att få människor att sluta köra bil har misslyckats, de som har köpt en bil och vant sig vid den tenderar att fortsätta att använda den. Men när folk flyttar öppnas ett fönster för att ändra resvanor, det talar för att mobilitetshubbarna kan ha en chans.

Intentionen är att kunna förklara hubbarnas utmaningar och möjligheter så att politiker, tjänstemän, bostadsföretag och entreprenörer ska kunna lära sig av det.

– Hållbarhetsfrågor måste hanteras gemensamt och över gränserna för olika involverade branscher. För att lyckas är det avgörande att alla inblandade är intresserade av att förstå hur det kan fungera, säger Herman Stål.