Hur har kvicksilvret nått Arktis?

Många av Arktis känsliga vattenekosystem uppvisar höga halter av miljögiftet kvicksilver. Det drabbar bland annat inuiter som äter fisk och vilt från regionen. Varifrån kvicksilvret kommer är fortfarande oklart, men det hoppas en grupp forskare nu råda bot på.

Kvicksilver är ett miljögift som ackumuleras i näringskedjan och höga koncentrationer har uppmätts i toppkonsumenter, exempelvis människor och rovdjur. Trots att Arktis ligger långt ifrån de industriella utsläppskällorna av kvicksilver så har höga nivåer uppmätts i både djur och människor.

För inuiter, som lever av jakt och fiske, är detta ett allvarligt problem. Hur kvicksilvret har kommit till Arktis har debatterats livligt, några teorier är att det kommit via havsströmmar, långväga utsläpp från luft och att det transporteras via vattendrag och floder.

Gamla förråd eller moderna utsläpp?

Forskare ska nu ta reda på vad som kan ligga bakom de höga kvicksilverhalterna. I ett nytt projekt ska de därför studera Mackenziefloden i Kanada, som är en av de största floderna med utlopp mot norra ishavet och Arktis.

Mackenziefloden i Kanada är en av de största floderna med utlopp mot norra ishavet och Arktis. Genom att studera floden och dess avrinningsområden hoppas forskare kunna ge svar på vad som ligger bakom de höga kvicksilverhalterna.

Kvicksilver kan spridas från naturliga källor, som från exempelvis jordskorpan, eller från utsläpp orsakade av människan, som exempelvis förbränning av kol.

– Vi försöker förstå vad som kommer från gamla förråd i marken och vad som kommer från moderna utsläpp och nyligen deponerat kvicksilver, säger Christian Zdanowicz, universitetslektor vid Institutionen för geovetenskaper på Uppsala universitet, som driver projektet i samarbete med SLU, Stockholms Universitet och Trent University i Kanada.

Undersöker olika källor

För att ta reda på det ska forskarna analysera löst kol och kvicksilver. På så sätt vill de undersöka om olika källor, till exempelvis mark, permafrost, smältvatten, har olika fysikaliska fingeravtryck.

Eftersom kvicksilver har starka kemiska bindningar med kol så går det med hjälp av kol-14-metoden att avgöra om kvicksilvret kommer från gamla förråd i marken, eller moderna utsläpp orsakade av människans aktivitet, som till exempel industriella utsläpp.

Men vad spelar det egentligen för roll om kvicksilvret kommer från gamla förråd eller nya utsläpp av kvicksilver?

– Om det mesta kvicksilvret kommer från gamla förråd så kommer man inte att se direkta effekter i vattenmiljön om utsläppen av kvicksilver minskas nu. Det är viktigt att veta till exempel när man följer upp åtgärder som tas inom Minamatakonventionen, som bland annat syftar till att minska användande och utsläpp av kvicksilver.

Mål om effektiv förvaltning

Information efterfrågas också av förvaltande organisationer och ger underlag för beslut om vilka åtgärder som ger en effektiv förvaltning av miljön i Arktis.

Provtagningarna kommer att göras i sommar. Utmaningarna är främst logistiska och tekniska.

– Floden är turbulent och kall och eftersom vi vill ta proverna från flodens mitt så kommer det att krävas förberedelser. Det blir också en utmaning att hålla vattenproven rena under frakten. Dessutom räknar jag med många timmar i bil då det är stora ytor som ska täckas, säger Christian Zdanowicz.

Projektet ”Identifiera källor av kvicksilver i arktiska floder” har tilldelats tre miljoner kronor av forskningsrådet Formas. Det långsiktiga målet med projektet är att minska exponeringen av kvicksilver i Arktis ekosystem.

Informationen från projektet kommer att användas för att göra modeller av hur andra floder som rinner ut i den arktiska oceanen bidrar med kvicksilver. Det ger också information om hur floder i andra områden fungerar med avseende på transporter av kvicksilver till haven, till exempel runt Sverige.

– Om denna metod visar vara effektiv för att identifiera kvicksilverkällor så kan den appliceras på andra platser, till exempel vattendrag som mynnar ut i Östersjön.