Livsstil & konsumtion
Humlorna hjälper till att hålla jordgubbarna friska
I jordgubbsodlingar används ofta en hel del bekämpningsmedel, men det finns miljövänliga alternativ. På Jordgubbslabbet vid SLU har man tagit hjälp av humlor för att sprida en nyttig svamp till de hotade bären.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Forskare har sett att en särskild typ av svamp konkurrerar ut gråmögel, som är en av jordgubbarnas värsta plågoandar. I sitt masterarbete har Matilda Jützeler undersökt om humlor kan användas för att transportera nyttosvampen till jordgubbsblommorna på ett effektivt sätt, och den klumpiga insekten klarade testet.
− Humlor är väl lämpade för den här uppgiften av flera skäl, säger den tidigare studenten, som numera jobbar som forskarassistent på Jordgubbslabbet vid SLU i Alnarp.
Här pågår flera studier där forskarna försöker förbättra metoderna för att odla jordgubbar ekologiskt.
Under sitt masterarbete hade Matilda Jützeler hand om 30 specialtillverkade humlekupor och flera tusen humlor. För att insekterna skulle kunna sprida den nyttiga svampen, som heter Aureobasidium pullulans , torkades den till ett pulver som lades vid kupornas öppningar.
− När humlorna flög ut fastnade pulvret på deras kroppar och spreds till blommorna som de pollinerade, berättar Matilda Jützeler.
Humlorna gjorde alltså dubbel nytta i odlingen, dels som pollinatörer, dels som leverantörer av biologiskt bekämpningsmedel. De jordgubbar som hade exponerats för de svampbärande humlorna hade lägre förekomst av gråmögel och längre hållbarhet. Humlorna påverkades inte heller negativt av att bära runt på nyttosvampen.
Riskabelt att odla ekologiskt
Bland konsumenter finns ett stort intresse för ekologiska jordgubbar, men för odlarna är det ett riskspel eftersom jordgubbar är mycket känsliga för olika sjukdomar. Om man väljer att inte bespruta sin odling riskerar hela skörden att gå förlorad. Just att hitta bra appliceringsmetoder för biologiska bekämpningsmedel är en nyckel till att få ekologisk odling att fungera, menar Matilda Jützeler. Nyttosvampen som hon har använt i sitt projekt ska appliceras på jordgubbsplantornas blommor och det är knepigt att få till.
− Man kan spraya på det, men det är svårt att lyckas eftersom alla blommor inte blommar samtidigt. När du sprayar kommer också mycket utanför. Humlorna klarar jobbet bättre för de flyger direkt till de blommor som är helt öppna, säger hon.
”Pulvret fastnar bra”
Att forskarna valde att göra experimentet med just humlor och inte någon annan pollinatör beror bland annat på humlornas utseende och tolerans för dåligt väder.
− Pulvret fastnar bra på deras fluffiga kroppar. Dessutom är de inte så känsliga. Många pollinatörer stannar inne om det är kallt och molnigt, men humlor flyger ändå, säger Matilda Jützeler.
Hon berättar att hennes relation till humlor har förändrats genom projektet.
− Jag fick följa hela deras liv från larvstadiet till att de blev vuxna, och jag har verkligen börjat älska humlor. De är så söta! Och väldigt intressanta, säger hon.
När man ser en humla ute i rabatten kan man lätt få uppfattningen att de lever ensamma och far fram ganska planlöst, men så är det inte alls, förklarar hon.
− De lever i samhällen, precis som bin, fast de är mer oorganiserade. De lägger till exempel inte honungen i ordnade i hexagonala vaxceller så som bin, utan mer i ett virrvarv av vaxceller mitt i kupan.
Vill testa humlorna i öppen odling
Matilda Jützeler tror att humlor på sikt har stor potential som medhjälpare i ekologiska jordgubbsodlingar, och kanske även i andra odlingar. I dagsläget är det svårt för odlare att få tag i den nyttosvamp som hon har använt, men på sikt hoppas hon att den ska bli tillgänglig i större utsträckning, som ett alternativ till kemiska bekämpningsmedel.
Hennes projekt genomfördes inne i ett växthus och framöver skulle hon vilja testa att också använda humlorna i öppet fält för att se hur det går. Risken finns att de inte stannar kvar på själva odlingen.
− De kan ju välja att flyga någon helt annanstans. Ett första steg skulle nog vara att testa i en tunnelodling, så är risken lite mindre att de flyger iväg, säger hon.