En ny studie visar att offentliga finansiärer bedömer att kvinnliga entreprenörer är alltför försiktiga, tveksamma till att låta sina företag växa, saknar resurser för tillväxt och att deras företag underpresterar. Forskare slår nu hål på dessa myter en gång för alla.

Hallå där Malin Malmström, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet, som har lett studien.

Malin Malmström
Malin Malmström, professor vid LTU. Foto: Tomas Bergman

Vad har ni kommit fram till?
– Vi har granskat nästan 130 bolag som har sökt offentlig finansiering och funnit att det inte finns några skillnader i hur företag som drivs av kvinnor respektive män presterar. Föreställningarna har alltså inte någon grund i verkligheten. Trots det får kvinnliga entreprenörer i snitt en fjärdedel av sitt efterfrågade kapital, medan männen får över hälften, visar en parallell studie.

Hur fick du idén att granska skillnader mellan män och kvinnors företagande?
– Jag och mina kollegor har i tidigare studier lyssnat efter vilka ord och epitet som används i samband med mäns och kvinnors företagande och vi har noterat dessa vanföreställningar. Det triggade oss att ta reda på fakta. Det här är den första studie som har ställt olika föreställningar mot fakta – den matchningen har ej gjorts tidigare.

Det finns inte några skillnader i hur företag som drivs av kvinnor respektive män presterar.

Vilka reaktioner har ni fått?
– Många finansiärer bli naturligtvis förskräckta över att deras beslut påverkas av fördomar, men vissa tycker det är skönt att få belägg för att dessa strukturer finns.

Varför finns dessa stereotyper?
– Det kan vi bara spekulera om, men entreprenörskap som yrke är fortfarande maskulint betingat, det syns bland annat i hur begreppet används i media. Det är inte bara investerarna som har en skev bild – det genomsyrar samhället.

Om vi konsekvent satsar på mäns företagande så går samhället också miste om mycket positivt.

Vad får vanföreställningarna för konsekvenser?
– Att starta eget företag kan vara ett sätt för kvinnor att undkomma de ojämlika strukturer som finns på arbetsmarknaden, till exempel med lägre löner. Men om kvinnors företag snedfördelas ekonomiskt så kommer företagandet att förbli småskaligt och ändå inte få samma möjligheter som männens. Om vi konsekvent satsar på mäns företagande så går samhället också miste om mycket positivt – till exempel nya marknader och produkter.

Vad kan man göra åt det?
– Att bli medveten och ifrågasätta varför vi tänker så här är en bra början, men det är en svår nöt att knäcka. Hade vi lösningen så hade vi troligen redan löst problemet. Närmast undersöker vi hur formuleringar i ansökan påverkar möjligheten att få finansiering.

Fördomar om kvinnors företagande

I studien kom det fram att det finns en rad olika fördomar mot kvinnors företagande, några av dessa är:

• Kvinnor är tveksamma till att låta företaget växa, medan män vill satsa på tillväxt.
• Kvinnor har inte resurser att satsa på hög tillväxt – män har det.
• Kvinnors företag underpresterar, mäns företag presterar väl.
• Kvinnor är försiktiga och riskaverta. Män är ambitiösa och risktagande.

Om studien

I studien VC stereotypes about men and women aren’t supported by performance har forskare studerat elva offentliga, svenska riskkapitalister som fått in ansökningar från totalt 126 olika företag. 43 procent av dessa bolag drivs av kvinnor och 57 procent av män. Könet visar sig ha stor inverkan på hur företagarna karaktäriseras.

Forskarna har granskat bolagen utifrån hur 22 olika nyckeltal – däribland försäljningsvolym och tillväxt i antal anställda och omsättning – såg ut vid den tidpunkt som ansökan till den offentliga finansiären skickades in. Forskarna hittade inga statistiska skillnader.

Tidigare forskning vid Luleå tekniska universitet om hur offentliga svenska finansiärer uppfattar män och kvinnor som söker kapital, har visat att kvinnliga entreprenörer i snitt fick 25 procent av sitt efterfrågade kapital, medan männen fick över hälften.