Hittills har det mest kommit nödsignaler från Gotland och Öland om vattenbrist, men nu måste även fastlandet börja förbereda sig för torrare tider. Det menar Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet.

En fjärdedel av vårt dricksvatten i Sverige kommer från naturliga grundvattenmagasin och drygt hälften kommer från sjöar, älvar och vattendrag. Till de sistnämnda kopplas även dammar och infiltrationslösningar där ytvatten får sippra ner i mark och förstärka den naturliga grundvattenbildningen, vilket står för den sista fjärdedelen.

Sammantaget har vi det i Sverige väl förspänt och har inte behövt ransonera. Men på grund av ett varmare klimat, mindre snömängder och ett ökat behov till en växande befolkning så börjar situationen att ändras, enligt Kenneth M Persson.

– Det är hög tid att börja samordna. Att alla de som använder en vattenresurs snackar ihop sig så att man får klart för sig hur stora uttagsbehoven är. Det är lantbrukare, industrier, naturvårdare, energibolagen och kommunens va-tekniker och ekologer. Det blir ett stort gäng. Sedan får var och en och gå hem och fundera om man måste använda vatten som man gör i dag.

Men skulle det uppstå oenigheter är det oklart vem som har mandat att gripa in och fatta beslut om hur resurserna ska prioriteras och fördelas.

– Den rollen saknas i dag. En möjlighet är att utöka ansvaret för de så kallade vattenråden som finns för varje avrinningsområde. Så fungerar det i många andra länder, säger Kenneth M Persson i ett pressmeddelande.