Hemmaodlingarna – en resurs värd att lyfta

Mer odlingsmark i bostadsområden, kommuner som lyfter in fritidsodling i samhällsplaneringen och enklare regler för kompostering och växthusbyggen. Det är några av förslagen från Fritidsodlingens riksorganisation i en ny rapport om fritidsodlingens potential i Sveriges beredskapsarbete.

Vilken roll spelar fritidsodlarna för Sveriges livsmedelsberedskap?

– När man pratar om livsmedelsberedskap så finns inte fritidsodlingen med som en resurs, i utredningen Livsmedelsberedskap för en ny tid från förra året nämns inte fritidsodling överhuvudtaget. Men fritidsodlingen är en viktig resurs med en enorm potential som det är hög tid att börja ta på allvar. Den kommersiella odlingen omfattar ungefär 12 000 hektar i Sverige idag. Ytan för fritidsodling är ungefär 30 000 hektar. Och då odlar man bara på 10 procent av den möjliga trädgårdsytan, säger Marek Rolenec, projektledare på Fritidsodlingens riksorganisation och en av författarna till rapporten.

Ni lyfter fram omställningen till en mer hållbar livsmedelsproduktion som en anledning att främja odlandet – hur kan fritidsodlingen förändra livsmedelssystemet?

– Fritidsodlingen förknippas ofta med sallat, örter, gurkor och annat som inte mättar särskilt mycket. Men det finns alla möjligheter att producera sådant som mättar mer. Sedan är det verkligen inte fel att odla sallad och kryddor. För varje egenodlad sallad eller gurka slipper man stora utsläpp i samband med transporter, besprutning och konstgödsling.

– Men kanske viktigast är den relation som man bygger till mat som kommer från den egna trädgården. Den anonyma maten som vi möter i butiken fyller magsäcken, men det egna odlandet fyller en rad funktioner, som välbefinnande och annan typ av hälsa, och när vi vet mer om hur grönsaker odlas ökar ofta viljan att köpa närodlat och miljövänligt.

Ett av förslagen som ni samlar i rapporten är odling på schemat i grundskolan. Behöver fler kunna odla?

– Alla behöver inte kunna odla, men kunskapsnivån om dagens livsmedelssystem är skrämmande låg. Beredskap kan handla om att veta hur man anlägger ett potatisland, men det är kunskap som behövs innan det värsta inträffar.

Hur ser er vision för odlandet i samhället ut?

– Man behöver ta den här resursen på allvar och signalera att odlandet är en viktig del av samhället. Vårt livsmedelssystem är extremt sårbart, också ur miljösynpunkt. I jämförelse är fritidsodlingen både hållbar och hyfsat robust. Vi skulle önska att fritidsodling, allt från kolonilotter till gemensamhetsodlingar, bakas in i kommunernas verksamhet på samma sätt som bibliotek, sporthallar och annat.