Havets bruna guld ska ge nya jobb

Bruna, slemmiga och fulla av nyttiga ämnen som vårt samhälle efterfrågar. Nu satsas stora forskningspengar på att försöka skapa en svensk industri baserad på alger och deras dolda skatter.

Fredrik Gröndahl har en vision: Inom en snar framtid har vi en liten algindustri i Sverige. Algbönder längs bohuskusten odlar och skördar tång som transporteras till ett närbeläget bioraffinaderi där essentiella fettsyror och andra dyrbarheter utvinns ur det bruna guldet. Därefter hamnar tången i en anläggning där den får jäsa till biogas. Slutligen hämtar traktens jordbrukare jäsmassorna med sina biogasdrivna traktorer och lägger ut på åkrarna som gödning. Miljövänligt, resurssnålt och koldioxidneutralt.

Mat, gödsel och biogas

Låter det väl optimistiskt? Fredrik Gröndahl, docent i industriell ekologi på KTH i Stockholm, tycker inte det. Han leder forskningsprojektet Seafarm som ska realisera visionen om en livskraftig algindustri i Sverige. Målet är att ta fram alger som kan användas till bland annat mat, biobaserade material, gödsel och biogas.

Poängen med projektet är inte att ta fram den sortens storskaliga odlingar som exempelvis finns i Asien, där man har en lång tradition av att odla alger, framför allt för att ätas. Att stora havsvikar är helt täckta med algodlingar är inte ovanligt. De svenska forskarna talar istället om olika ”högvärdesprodukter” som kan utvinnas från algerna. Då behövs inte så stora odlingsytor.

Algerna förökas i labbmiljö

En viktig del av projektet handlar om att utveckla och förbättra metoderna för att odla och skörda alger i våra kustvatten. Att kunna odla under kontrollerade former är en förutsättning; om man vill få igång en industri kan man inte förlita sig på naturliga tångbälten.

Redan i dag finns en liten försöksodling utanför Strömstad i norra Bohuslän. Här undersöker forskarna bland annat hur snabbt algerna kan växa och hur deras kemiska sammansättning varierar. En annan viktig fråga som man också vill ha svar på är hur man förökar algerna i labbmiljö, för att få fram en produktion av småplantor som kan sättas ut i havet. Och som det ser ut nu går projektet framåt.
– De första småplantorna förökades fram och sattes ut i havet i vintras. De har vuxit till sig bra, och inför nästa säsong planeras en odling i lite större skala, säger Fredrik Gröndahl.

En annan utmaning är enligt Fredrik Gröndahl att även få allmänhet och politiker med på noterna. Och myndigheterna. Att ta fram en havsplanering som avsätter områden för den här sortens havsbaserade verksamheter kan bli avgörande.

Innehåller många kraftfulla kemikalier

Men vad som exakt kommer att bli den viktigaste produkten inom den svenska algindustrin kan Fredrik Gröndahl ännu inte svara på.
– Det är det vi ska undersöka närmare, förklarar han. Just nu tittar vi ganska brett på olika nyttigheter som exempelvis konsistensgivare och smakförstärkare i livsmedel och protein till fiskfoder.

Alger och tång innehåller även många kraftfulla kemikalier. De produceras för att algerna inte ska bli uppätna av hungriga kräftdjur och småsnäckor, eller för att stoppa havstulpaner och andra som gärna slår sig ner på algerna i sin jakt på lediga boytor. Kemikalierna har egenskaper som gör dem intressanta i många olika produkter, från båtbottenfärger till exklusiv kosmetika.
– Vi tror att det finns en stor marknad för inhemska och miljövänligt producerade råvaror här, säger Fredrik Gröndahl.

Bidrar till minskad övergödning

Det som gör Seafarm unikt, menar Fredrik Gröndahl, är helhetsgreppet där algerna kommer till användning i varje steg; från odlingen i havet till att slutligen hamna som gödsel på åkern.

Till nyttigheterna räknar han även ekosystemtjänster som att tången tar upp näringsämnen ur havet och på så vis bidrar till att minska övergödningen. Liksom att odlingarna kan öka den biologiska mångfalden eftersom de bildar en revmiljö där fiskar och andra marina djur trivs.

Det har funnits några liknande initiativ tidigare, bland annat i spåren av oljekrisen på 1970-talet. Att man inte lyckades då tror Fredrik Gröndahl beror på att tiden helt enkelt inte var mogen. Och att man inte haft med sig näringslivet, entreprenörerna som ska ta vid när forskningsmedlen är slut. Men det är inte något som han oroar sig för den här gången:

– Vi har näringslivet med oss. Företag och branschorganisationer är intresserade och stöttar Seafarm på olika sätt.