”Hästnäringen borde inkluderas i näringsbelastningen” 

Läckage av näringsämnen från hästgårdar kan vara betydande och bör räknas med i den totala näringsbelastningen, menar forskare vid Stockholms universitet.

– Förutsättningarna ser givetvis olika ut för olika hästgårdar. Men totalt sett finns det många hästar och hästgårdar i Sverige och utifrån våra resultat drar vi slutsatsen att hästnäringen borde inkluderas i de beräkningar som görs över den totala näringsbelastningen till sjöar och till Östersjön, säger Linda Kumblad, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och huvudförfattare till studien.

Forskarna har undersökt näringstillförseln från fem hästgårdar i Ekerö kommun, en av Sveriges mest hästtäta kommuner, med drygt 2 000 hästar fördelade på omkring 130 olika gårdar.

– Det är framför allt i den typen av stadsnära områden som hästgårdar kan ha en ganska stor påverkan på näringsbelastningen. Där är det ofta ont om mark och det kan leda till att många hästar hålls på en relativt liten yta, säger Linda Kumblad i ett pressmeddelande.

De fann ett samband mellan förekomst av hästgårdar och förhöjda näringshalter i dikesvattnet i de områden som undersöktes.

– I de områden vi undersökte ökade belastningen med ungefär 30-40 procent för fosfor och 20-35 procent för kväve där det finns omfattande hästverksamhet, säger Linda Kumblad.

Men små förändringar kan få stora positiva effekter för att minska näringstillförseln på lokal nivå.

– Jag förstår att det kan vara svårt för den enskilda gårdsägaren att till exempel utöka markarealen och skaffa större hagar, särskilt i stadsnära områden där det kan vara svårt och dyrt med ny mark. Men om man lyckas minska hästtätheten något, så att hagarna inte blir allt för upptrampade, och samtidigt inte låter gödsel ligga kvar i hagarna, så har man kommit långt, säger hon.