På Svalbard, djupt begravet i permafrosten, finns domedagsrummet. Där inne bevaras något av det mest värdefulla mänskligheten har. Rummet ska vara skyddat från både krig och naturkatastrofer. Men hur säkert är det egentligen?

Nästan allt vi äter börjar med ett frö. Om vårarna petas fröerna ner i jordarna och framåt somrarna frodas det på åkrar och i växthus. Så småningom kan vi skörda allt från vete till raps och tomat.

Med åren har jordbruket blivit allt mer likriktat. Över hela världen uppmanas jordbrukare att satsa på ett fåtal grödor. De nya sorterna ger ofta högre avkastning, tål att lagras längre och står pall mot bekämpningsmedel. Att en sort är näringsrik och smakar gott är inte nödvändigtvis det viktigaste.

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, uppskattar att 75 procent av de grödor i världen som odlades vid 1900-talets början i dag har gått helt förlorade.

Valvet ligger väl isolerat

För att värna den biologiska mångfalden och hindra fler sorter från utrotning har mängder av nationella frölager ploppat upp runt om i världen. De fungerar som artdatabanker och sparar fröer av landets viktigaste grödor, för säkerhets skull.

De nationella frölagren är dock sårbara. Frölager i både Afghanistan, Irak och Burundi har förstörts i krig och Haitis frölager ödelades i samband med en kraftig jordbävning.

– Det fanns ett intresse att bygga ett globalt frövalv som alla länder kunde använda sig av. Svalbard ligger så pass isolerat att det ansågs vara den mest lämpliga platsen, säger Åsmund Asdal som är koordinator och verksamhetschef för Svalbards globala frövalv.

Svalbard ligger så pass isolerat att det ansågs vara den mest lämpliga platsen.

130 meter rakt in i berget, djupt begravet i permafrosten, ligger nu det så kallade domedagsrummet. Valvet kan liknas vid ett bankfack där länder kostnadsfritt deponerar säkerhetskopior av sina viktigaste fröer.

Sammanlagt finns där 880 000 fröprover från hela världen. Rummet är säkrat från både krig, sjukdomar, klimatförändringar och naturkatastrofer. Oavsett vad som händer i världen kommer platsen att förbli helt intakt. Det var i alla fall så det var tänkt.

  • Nya fröer rullas bara in i frövalvet några enstaka gånger per år.
  • Kjell-Åke Lundblad arbetar vid Nordgen som har kontor i både Sverige och Norge. Han och hans kollegor hjälper regelbundet till med fröerna på Svalbard.
  • Åsmund Asdal har ansvaret för fröerna i frövalvet. När länder skickar fröer till Svalbard är det hans namn som står på adresslappen. ”Tänk att mina barnbarnsbarn kommer att kunna gå ner i valvet och se mitt namn på lådorna” säger han.
  • Ris är ett av många exempel på grödor som går att torka, frysa ner och spara för eftervärlden. En del fröer mister grobarheten av att torkas och måste lagras på annat sätt. Det gäller till exempel avokado och äpple.

Placeringen är ingen slump

Oktober, 2016. Mängder av plastlådor anländer till Svalbards enda flygplats. I lådorna ligger fröer från jordnöt, kikärt, vete och bönor. Sammanlagt nio olika länder har skickat fröer och alldeles snart ska alltihop lagras in i det globala frövalvet.

Pressuppbådet är stort. Frövalvet öppnas bara några få gånger per år och journalister och dokumentärfilmare från hela världen är på plats. Ett japanskt tv-team ställer frågor till flygplatspersonalen och fotografernas kameror smattrar när frölådorna rullar förbi.

Det globala frövalvet ligger drygt hundra meter över havet. Placeringen är ingen slump. Ingenjörer och forskare har räknat ut att valvet skulle stå opåverkat om landisarna på både Grönland och Antarktis skulle smälta.

Ovanligt väder ger konsekvenser

När arbetet på flygplatsen är avslutat kommer den lilla lastbilen med fröerna slirandes upp för den leriga backen. Det regnar och termometern visar några plusgrader, vilket är ovanligt varmt för årstiden.

– Det ska vara massor av snö nu egentligen. Förra veckan var det till och med tio plusgrader, det är varmare än vad det normalt är på sommaren, säger Åsmund Asdal.

Det ovanliga vädret har fått konsekvenser. Bara några dagar före inlagringen drabbades Svalbard av ett kraftigt skyfall med rekordhöga nederbördsmängder. Normalt sett är marken så pass frusen att det inte är några problem, men blidvädret har gjort att permafrosten tinat och tillåtit vatten att läcka in i konstruktionen.

Åsmund Asdal är tydlig med att vattnet inte nått fram till själva frövalvet, det har stannat i tunneln. Men vattnet har kortslutit elen och pumpar jobbar för fullt för att få ut vattnet.

För första gången sedan valvet invigdes 2008 får inga besökare följa med ner i domedagsrummet. Det samlade pressuppbådet försöker protestera, men det är ingen idé.

– Vårt viktigaste fokus just nu är fröerna, säger Åsmund Asdal. Han och hans närmaste kollegor tar med sig frölådorna och försvinner in valvet. Porten glider sakta igen med ett bestämt klick.

  • När frön är kraftigt nedfrysta kan de bevaras länge. En vetesort kan frysas ner i dag och gro om hundra år.
  • Inne i det globala frövalvet på Svalbard är allt noga strukturerat. Åsmund Asdal, verksamhetschef och koordinator, berättar att valvet fungerar som ett slags bankfack där länder kostnadsfritt deponerar säkerhetskopior av sina viktigaste fröer.
  • De senaste sju åren har Isfjorden utanför Svalbards huvudort Longyearbyen varit isfri. Varmare havsvattentemperaturer gör att isen inte lägger sig som den gjorde förr.

Står emot en atombomb

Februari, 2017. Snön har kommit och det med besked. Det tidigare så smutsbruna berget är nu insvept i ett gnistrande vitt snötäcke. Frövalvet, som utgörs av en hög betongkonstruktion, tittar fram ur snötäcket.

Åsmund Asdal öppnar dörren. En lång tunnel leder oss rakt ner i berget. Frövalvet är till och med byggt för att kunna stå emot en atombomb. Ju längre ner vi kommer, desto kallare blir det. Så småningom är vi framme vid ytterligare en dörr. Den är täckt av ett tjockt lager is och leder rakt in i domedagsrummet.

På andra sidan dörren är det minus 18 grader kallt. Hela rummet utgörs av hyllsystem. Här hittar vi lådor märkta med kanadensiska och brasilianska flaggor. Oväntat nog står Rysslands fröer bredvid Ukrainas.

Ris vanligaste grödan

Sammanlagt ett 70-tal länder har valt att skicka hit fröer, men det finns också länder som valt att låta bli. Kina, till exempel.

– Målet med frövalvet är att ha kopior på alla unika accessioner. En accession är det vi kallar en gentyp. Hittills har vi lagrat in ungefär 40 procent, säger Åsmund Asdal.

Målet med frövalvet är att ha kopior på alla unika accessioner, gentyper.

De flesta fröer är förpackade i plastpåsar, men en del förvaras i glasrör. Åsmund Asdal håller upp fem glasrör med fröer i helt olika färger och former.

En sort är svart, en annan gul och ytterligare en är röd.

– Vet ni vad det är? Det är ris. Alla sorterna kommer från risgenbanken på Filippinerna. Ris är faktiskt den grödan vi har mest fröer av. På andra plats kommer vete och på tredje plats korn.

Livförsäkring för jordens befolkning

Han ser fröerna som en slags livförsäkring för hela jordens befolkning. Fröerna framför oss ska säkra framtidens matproduktion. Om valvet blir fullt finns ytterligare två identiska rum redo att tas i bruk.

På vägen ut promenerar vi i den långa tunneln igen. Allra längst upp, vid utgången, står ett jättelikt elskåp. Tidigare stod det längre ner i tunneln, men det har flyttats ifall händelsen från i höstas skulle upprepa sig.

Få byggnader i världen är designade för att hålla i en evighet, men det är precis vad frövalvet ska göra. Åsmund Asdal är inte det minsta orolig.

– Fröerna var aldrig hotade i samband med översvämningen. Det är det viktigaste.