Klimat
Här sker skidsemesterns största utsläpp
Tåg eller elbil och boende på vandrarhem eller i stuga. Det är det mest klimatvänliga alternativet för vinterns skidresor.
– Resan är det som släpper ut mest koldioxid, men om man reser väldigt klimatsnålt kan det faktiskt vara liftsystemet som står för de största utsläppen, säger Fredrik Warberg, projektledare för Klimatsmart semester.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
På sajten klimatsmartsemester.se går det enkelt att beräkna hur stora utsläpp en planerad resa kan ge, beroende på vilket färdmedel och boende man väljer. Sedan starten för sex år sedan har runt 800 000 personer har använt kalkylatorn.
Klimatdatan kommer från en stor metodrapport från Chalmers tekniska högskola.
– Det sker gradvisa förändringar av utsläppen, både när det gäller bränslen, elmix och effektiviseringar inom flyg. Vi följer utvecklingen och uppdaterar datan med jämna mellanrum, säger Fredrik Warberg.
Generellt ger resor med tåg lägst utsläpp, medan flyg, färja och dieselbilar ger störst utsläpp.
– När det gäller resor med bil beror det också på hur många man är. Fem personer i en dieselbil ger förstås lägre utsläpp per person än om man åker två, säger Fredrik Warberg.
Skidanläggningens klimatpåverkan
För boende vintertid är det mest klimatsmarta alternativet att bo hos en vän, men alla har förstås inte kompisar med boende på skidorter. Därefter kommer att hyra lägenhet, stuga eller vandrarhem, följt av hotell.
– Vår data för boende kommer från genomsnittssiffror för energiåtgång från en stor mängd hotell från olika länder. Om man vill bo på hotell går det att fundera kring vad det är för hotell. Ett litet familjedrivet hotell som värms upp med fjärrvärme utan fossilt innehåll är förstås bättre än ett stort lyxhotell med air conditioning och jättestora lobbys.
Något som inte finns med i kalkylatorn och som många kanske inte tänker på är skidanläggningens utsläpp.
– Jag ska själv åka till Hafjäll i Norge i vinter. Vi är fyra vänner som kör biogasbil dit och bor i stuga. Resan ger sex kilo CO2 per person, boendet fyra. Men själva utförsåkningen ger nio kilo CO2. Det beror på liftsystemet, som drivs med el, men framför allt på konstsnöproduktionen och driften av pistmaskiner och skotrar.
Är det alltid bättre att resa på skidresa i Sverige än utomlands? Det beror på, menar Fredrik Warberg.
– Om du kör elbil till Norge eller åker tåg till St Anton är det mer klimatsmart än att flyga till Sälen eller Åre. Sedan är ofta snötillgången bättre här i Norden, vilket också är en parameter att räkna in, eftersom det minskar behovet av att producera konstsnö.
Utsläppen ökar trots oro
Vilken påverkan har då verktyg som klimatkalkylatorn för resor? Enligt Annika Nordlund, docent i miljö- och socialpsykologi vid Umeå universitet, finns det inget tydligt samband mellan medvetenhet om klimatpåverkan och att man gör bättre val.
– Vi vet att allt fler människor är oroade över klimatet, men utsläppen ökar ändå. Så jag tycker inte att man kan säga att medvetenhet i sig gör att vi automatiskt ändrar vårt beteende. Men oro och klimatångest kan förstås bidra till att man vill engagera sig. Hur engagerade vi är i klimatfrågan beror också på vår uppväxt, våra värderingar och vår personlighet, säger Annika Nordlund.
Forskning visar också att människor som är mer kollektivistiskt än individuellt orienterade och mer öppna för förändring än konservativa, har ett större engagemang i klimatet.
– Det som står i vägen för ändrat beteende är hinder som till exempel tid, kostnader och statusbrist. Med statusbrist menas till exempel att man vill köra en speciell typ av bil för att signalera status, säger Annika Nordlund.
Diskutera semestern
Även om vi tänker klimatsmart i vardagen kan tanken på semester innebära att vi blir mer benägna att strunta i det.
– Det är vanligt att tänka att jag är så duktig annars som sopsorterar och åker kollektivt till jobbet, nu kan jag unna mig en flygresa. Ungefär som att det är poäng man samlar på sig. I stället tänker jag att man kan sätta sig ihop och diskutera semestern. Jämföra alternativ utifrån klimatpåverkan och fråga sig: Varför är det så viktigt att åka till just den destinationen? Vad är det vi kan få där som vi inte kan få på annat håll?
Även om individen har ett ansvar, betonar Annika Nordlund att resebranschen måste börja samverka för att göra det möjligt att åka tåg genom flera länder.
– Jag kan boka en jorden runt-flygning om ett år hur lätt som helst, men jag kan inte boka en tågresa genom Europa om fyra månader. Tågbranschen måste lösa detta på samma sätt som flygbranschen har gjort.
Fredrik Warberg spekulerar i att också tjänstebilar kan vara en faktor som gör att många väljer bort tåget på skidsemestern.
– Det är billigare för en privatperson som kör tjänstebil att ta bilen till fjällen, än att boka en tågkupé för tre personer. Sedan finns det också ett fenomen där många köper bil med den årliga fjällresan i åtanke, till exempel en stor SUV, och pendlar med den inne i stan resten av året. Det är inte heller någon bra idé.
Räkneexempel två skidresor
Stockholm – Åre/Duved tur och retur, 3 personer
– Tåg: 30 kg CO2 (nattåg finns)
– Flyg: 378 kg CO2
– Dieselbil: 285 kg CO2
– Elbil: 72 kg CO2
Stockholm – St. Anton, Österrike tur och retur, 3 personer
– Tåg: 360 kg CO2 (nattåg Malmö – Innsbruck)
– Flyg: 1290 kg CO2 (flyg till Innsbruck, mellanlandning i Wien)
– Dieselbil: 870 kg CO2
– Elbil: 345 kg CO2*
* Tåget går längre väg än färdvägen med bil. Därför blir utsläppen lägre med elbil än med tåg