Här har saltkraften störst potential

Saltkraft eller ”blå energi” är en outnyttjad resurs i Sverige. Den fossilfria energikällan har potential att täcka 13 procent av vårt energibehov – åtminstone i teorin.

Göteborg och Malmö pekas ut som två platser i Sverige där det skulle kunna passa att börja utvinna den blå energin.

− Det beror på att det är där de saltaste vattnen finns, säger Naser Tavajohi, forskare vid Umeå universitet, som har kartlagt saltkraftens potential i Sverige.

Tekniken går till så att man med hjälp av speciella membran fångar in den energi som bildas i samband med att sött och salt vatten möts, till exempel där en flod mynnar ut i havet. På sådana platser uppstår en process som kallas osmos. Kort förklarat handlar det om att salthalten i vattnet utjämnas, och i den processen går det alltså att utvinna energi. Detta görs redan vid saltkraftverk i till exempel Nederländerna och Italien.

Norge var först i världen

I Sverige har vi aldrig haft någon kommersiell utvinning av blå energi, men möjligheten har utretts och diskuterats åtminstone sedan 1970-talet. I Norge har man testat tekniken kommersiellt, men med mindre lyckat resultat. År 2009 öppnade vattenkraftsbolaget Statkraft världens första saltkraftverk i Oslofjordens utlopp, men verksamheten stängde redan 2014 eftersom tekniken inte bedömdes som konkurrenskraftig.

Att utvinna den blå energin har visat sig vara dyrt, och det beror delvis på våra skandinaviska förhållanden.

− Det finns inte så salta vatten här jämfört med exempelvis Italien, vilket innebär att vi inte kan utvinna energin lika effektivt, säger Naser Tavajohi.

Utöver den låga salthalten i våra hav talar kanske också vårt klimat emot tekniken. Saltutjämningen i vattnet sker enligt Naser Tavajohi långsammare i kallt vatten, och om det är is avstannar processen. Något som däremot talar till Sveriges fördel är att vi har mycket sötvatten och många älvar som rinner ut i haven.

Naser Tavajohis beräkningar visar att saltkraften teoretiskt sett skulle kunna täcka hela 13 procent av elförbrukningen i Sverige. Vindkraften står i dag för omkring 21 procent och solenergin för knappt två procent, som jämförelse. Fast även om det går att utvinna så mycket blå energi är det knappast realistiskt, i praktiken handlar det om klart mindre, förklarar Naser Tavajohi och hänvisar till de ekonomiska faktorerna.

Andra energikällor har blivit billigare

Sedan saltkraftverket i Norge stängde för tio år sedan har utvecklingen inom vind- och solenergi gått framåt, vilket har gjort förnyelsebar energi billigare. Experter inom energiområdet ser att saltkraften i och med det har fått ännu svårare att klara konkurrensen. Samtidigt har saltkraften en fördel i att den, framför allt i södra Sverige, kan fungera dygnet runt, året om.

Naser Tavajohi forskar om de membran som används för att fånga in energin som bildas i samband med osmosen, och han hoppas att teknikutvecklingen ska möjliggöra en mer effektiv och prisvärd utvinning av blå energi i framtiden. Att vi skulle se en utbyggnad i Sverige på samma nivå som i till exempel Italien tror han däremot är osannolikt, på grund av den låga salthalten i våra hav.

I stället för att försöka utvinna blå energin som en naturresurs där älvarna möter havet tror han att vi i Sverige ska satsa på att utvinna energin vid vissa reningsverk. Att installera tekniken på sådana platser, där renat vatten släpps ut i havsvatten på ett kontrollerat sätt, bedömer han som mer ekonomiskt gångbart.

− Då behöver man inte heller ta hänsyn till miljöaspekterna som är förknippade med att bygga upp nya anläggningar och kontrollera vattenflödet i älvarna, säger han.

Saltresurser på Öland och Gotland

Naser Tavajohi tror också att utvinning av blå energi kan bli intressant vid avsaltningsanläggningarna på Öland och Gotland. Idén är att utvinna energi med hjälp av den saltrest man får som biprodukt när Östersjöns vatten avsaltas till dricksvatten.

− Saltresten måste blandas ut med sötvatten innan den kan släppas tillbaka i havet, och det skulle gå att utvinna energi i samband med det, säger Naser Tavajohi.

Han planerar nu att undersöka den möjligheten närmre genom ett samarbete med ett företag i Nederländerna.

I en annan studie undersöker han även hur stor klimatpåverkan tillverkningen av tekniken har. Han vill ta reda på om det finns några klimatmässiga fördelar jämfört med till exempel produktionen av vindkraftverk och solceller.

− Vi har inga resultat än, men för att utvinna saltkraft krävs till exempel inga sällsynta metaller så där finns fördelar, säger han men betonar att han egentligen inte vill ställa olika förnyelsebara energikällor emot varandra.

− Det handlar inte om vi ska ha saltkraft eller vindkraft eller solenergi utan vi ska ha en blandning. Det blåser inte alltid och solen skiner inte jämt. Det är genom en bredd som vi kan uppnå en tillförlitlig energiförsörjning och klara att bli oberoende av fossila energikällor.