Begreppet hållbar utveckling är inte längre ideologiskt kontroversiellt, men för att hantera klimatkrisen måste begreppet brytas ner. Dessutom behövs längre tidsperspektiv, enligt historikern Anna Friberg.

Anna Friberg, biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet, har studerat hur politiska partier har använt begreppet hållbar utveckling i miljö- och klimatdebatten från 1970-talet till i dag. Hennes forskning visar att majoriteten av de svenska partierna tidigt fokuserade på utveckling och med tiden även ekonomisk tillväxt. I början problematiserades detta av Vänsterpartiet, Miljöpartiet samt till viss del även av Centerpartiet.

– Man försökte problematisera ”utveckling”. Vad innebär det egentligen? Är det samma sak som tillväxt? Den här diskussionen fick dock inte något större genomslag och från mitten av 1990-talet har alla partier mer eller mindre accepterat språkbruket och målet om ekonomisk tillväxt.

Men tolkningen av begreppet hållbar utveckling diskuteras inte längre i Sverige, enligt Anna Friberg.

– Hållbar utveckling är inte längre ideologiskt laddat. Alla är överens om att vi ska ha en hållbar utveckling vilket ger känslan av att det inte finns något att diskutera. Det såg man i årets valrörelse.

Dessutom menar hon att politikens kortsiktighet drabbar debatten kring hållbar utveckling, eftersom tid är en viktig del i begreppet.

– För att nå en hållbar utveckling krävs ett perspektiv som sträcker sig över flera generationer. Men politiken är väldigt kortsiktig. Man pratar fortfarande oroväckande ofta om klimatet som en fråga för framtiden.

Här kan politiken lära av den unga generationens klimatrörelser, till Fridays For Future.

– De rör sig inom ett annat ramverk än de etablerade politiska partierna, utanför den här marknadsliberala eller nyliberala diskursen. Rättvisa är ett centralt begrepp, de betonar att klimatkrisen drabbar människor på många olika sätt, redan nu, säger Anna Friberg i ett pressmeddelande.