Hållbar stadsbelysning visar mörkrets ljusa sida

Göteborgs stad vill visa vägen till hållbar stadsbelysning. Här samarbetar kommunen och forskare för att klara balansgången mellan människans sociala behov av ljus och det ekologiska behovet av mörker.

Nu under årets mörka månader är utomhusbelysning avgörande för tillgängligheten i våra städer. Belysningen skapar trivsel och minskar känslan av otrygghet på mörka platser, men de senaste åren har vi också fått ökad kunskap om ljusets baksida.

− Tidigare sågs belysning framför allt som något positivt och trygghetsskapande men nu ökar också kunskapen om det artificiella ljusets negativa effekter på ekosystemet, vilket gör frågan komplex, säger Christina Vildinge, ansvarig för studion Landskap på arkitektkontoret White och forskare vid enheten för design på HDK-Valand vid Göteborgs universitet.

Rätt ljus på rätt plats

Sedan år 2019 har hon forskat om ljusets roll i hållbar stadsutveckling, inom ett forskningsprojekt som letts av Göteborgs stad.

Resultaten från projektet publicerades i somras och arbetet har bland annat resulterat i en ny vägledning för belysning i kommunen. Nu arbetar projektgruppen med ett kommunikationsprojekt där de vill sprida kunskap om hållbar belysning.  

− Det ska vara rätt ljus, på rätt plats, vid rätt tid, säger Lars Ocklund, planeringsledare för belysning vid Stadsmiljöförvaltningen och projektledare för projektet.

Han ser att det finns en hel del onödig belysning, i Göteborg såväl som i andra städer.

− Viss belysning har egentligen bara negativa effekter. De stör djurlivet och innebär samtidigt ett slöseri med energi, säger han.

Som exempel på onödig belysning nämner Lars Ocklund bland annat ljus som lyser rakt upp i himlen eller lampor på platser där ingen befinner sig. I vissa fall tror han att vi i större utsträckning måste acceptera att vi själva får bära med oss ljuset vi behöver, till exempel i form av cykellysen.

På andra platser, där fler människor rör sig, kan en svag grundbelysning som skruvas upp automatiskt när någon kommer vara en lösning.

Christina Vildinge tillägger att viss belysning inte bara är onödig utan rent av olämplig ur ett trygghetsperspektiv. Hon nämner till exempel belysning som bildar ljusa korridorer med mörker runtomkring.

− Sådana korridorer vill man helst inte gå i för det blir som att vara på en scen där alla ser dig medan du inte ser ut i mörkret, förklarar hon.

Släckte ner all belysning

En viktig slutsats av arbetet i Göteborg är att det behövs bättre samordning kring belysningen.

− Om en fastighetsägare lyser upp en fasad påverkar det inte bara just det huset utan hela platsen och kanske till och med hela staden beroende på hur högt huset är, säger Christina Vildinge.

I projektet blev det också tydligt att en stor del av ljuset i Göteborg kommer från andra aktörer än kommunen.

− En morgon gick vi upp på fem olika höjder med utsikt över stan. Medan vi tittade ut över stan släckte vi all den kommunala belysningen. Jag trodde att det skulle bli en kraftfull effekt, lite dystopiskt, men vi såg det inte ens. Så mycket annan belysning är det, inte minst från alla reklamskyltar.

Den nya vägledningen för belysning i Göteborg riktar sig huvudsakligen till aktörer inom kommunen, men han hoppas att även fastighetsägare och andra som har lampor i staden ska ta till sig av dokumentet.

Lars Ocklund ser att teknikutvecklingen, och framför allt LED-lampornas intåg, har gjort det betydligt billigare att använda artificiellt ljus, vilket enligt honom har lett till en överanvändning.

− LED-lamporna kom som en frälsning men har blivit en förbannelse. De är så energieffektiva att man kan belysa väldigt mycket till låga kostnader, säger han.

Han upplever att det pågår en slags kapplöpning mellan olika aktörer i våra städer, där alla vill lysa starkast och på det sättet fånga vår uppmärksamhet. Han tror att det är viktigt att bryta den här eskaleringen mot allt mer ljus och samtidigt uppvärdera synen på belysning ur ett stadsplaneringsperspektiv.

− Ljuset behöver finnas med från starten när nya områden planeras. Tyvärr ses det ofta som något man bara smetar på i slutet när allt är klart, men då blir det inte bra. Man måste ha med det här perspektivet från början och tänka på ljuset som en del av arkitekturen, säger han.

”I Oslo krämar man på ordentligt”

Som en del av det nya kommunikationsprojektet kommer de bland annat jobba med en 3D-tvilling av Göteborg där beslutsfattare och andra intresserade ska kunna testa vad som händer om man lägger till eller tar bort belysning.

− Vi hoppas att det ska väcka nyfikenhet och inspirera, säger Lars Ocklund.

Han berättar att det är stor skillnad mellan olika städers belysning.

− Köpenhamn är till exempel en ganska mörk stad medan man i Oslo krämar på ordentligt. Göteborg ligger någonstans mitt emellan. Du kan märka att i vissa städer ser du stjärnhimlen och det kanske inte är så dumt? Även vi människor är ju faktiskt en del av ekologin och samtidigt som vi behöver ljus behöver vi också mörker.