Hållbar shopping och återbruk samlas under samma tak

Återbruksgallerian Retuna i Eskilstuna har sedan starten 2015 etablerat sig som ett populärt besöksmål för klimatsmart shopping. Inte så konstigt alls, förutom ett brett utbud av begagnat och återbrukat finns också en smart återvinningscentral och ett utbildningscenter för alla som är intresserade av klimatsmart leverne.

Retuna återbruksgalleria är belägen strax nordväst om Eskilstuna centrum, strategiskt placerad i direkt anslutning till en mer traditionell återvinningscentral. Skillnaden är att det på Retuna finns en särskild depå, kallad ”Returen”, där man kan lämna in allehanda gamla men fortfarande brukbara kläder och prylar.

Personalen sorterar och fördelar sakerna mellan gallerians butiker som i sin tur snyggar till, renoverar och/eller redesignar dem.

Anna Bergström, centrumledare på Retuna, berättar att attityderna gentemot begagnat är på väg att förändrats.

– Jag har inga belägg för det, men känslan är att vi har en mer blandad kundgrupp nu än tidigare. Det är inte längre bara gruppen miljömedvetna second-handshoppare som hittar hit. Hållbarhet har blivit stort och vi ser att betydligt fler yngre kommer hit regelbundet.

Utbildning och forskning

Utöver butikerna erbjuder Retuna utbildning på olika nivåer. De anordnar föreläsningar, workshops och temadagar för alla som vill lära sig mer om återbruk, kretsloppstänkande och hållbarhet.

I en av lokalerna en trappa upp driver Eskilstuna Folkhögskola sin utbildning Recycle Design – Återbruk.
– Anledningen till att man förlagt utbildningen här är att eleverna ska ha fördelen av att befinna sig mitt i materialflödet med andra aktörer i branschen som nära grannar, säger Anna Bergström.

Verksamheten på Retuna vidareutvecklas kontinuerligt, bland annat med stöd av forskning. Just nu pågår flera studier som är kopplade hit. Bland annat ett Mistra-projekt (Sustanible consumtion – from niche to mainstream) som drivs av KTH, där forskare från flera universitet samarbetar.

Det är ett 4-årigt program som syftar till att få ökad kunskap om hur hållbar konsumtion som idag praktiseras av ett fåtal verksamheter kan skalas upp och bli mer vanliga. Fokus ligger på områdena mat, semester och heminredning. Målet är att utveckla färdplaner för en omställning till mer hållbara konsumtionsmönster.

– Att arbeta med hjälp av forskning är bra på flera sätt. Inte minst är det skönt att ha evidensbaserade studier som stöd för det vi gör, säger Anna Bergström.

Enkelt att handla begagnat

Dessutom samarbetar Retuna med studenter från bland annat Innovationsprogrammet vid Mälardalens högskola.
– Det handlar oftast om begränsade projekt, som hur man kan återvinna ett specifikt material till exempel. Studenter är ambitiösa och engagerade, och att samarbeta med dem är både roligt och givande. När ett projekt slutförts skriver de utförliga rapporter som ger oss input och nya kunskaper som vi kan använda oss av i vår vidareutveckling.

Under 2017 sålde Retuna återbrukade produkter för 10,2 miljoner. Efter tredje kvartalet i år låg siffran på 8,3 miljoner, och allt tyder på att de spräcker 10-miljonersspärren även i år. Antalet besökare beräknas till drygt 700 dagligen.

Hanna Ljungkvist Nordin, projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och som sitter med i programledningen för RE:Source, ett strategiskt innovationsprogram med visionen att Sverige ska bli världsledande på att minimera och nyttiggöra avfall , tror att det är helheten som gör Retuna så framgångsrikt.

– Retuna är attraktivt på flera sätt. Det är tillgängligt eftersom det ligger relativt nära centrum med kollektivtrafikförbindelse. De har ett bra materialflöde rent logistiskt sett eftersom de ligger vid en återvinningscentral. För kunderna blir det enkelt eftersom de kan lämna in saker och handla samtidigt. En annan aspekt är förstås att utbudet är brett tack vare många olika butiker, vilket lockar många. Alternativet, att åka runt till flera olika återbruksbutiker för att få tag på det man är ute efter, är tidskrävande. Retuna är ett föredöme. Alternativa affärsmodeller som den här behöver vi fler av framöver, säger hon.

Stora miljövinster

Och miljövinsterna med återbruk är stora, inte minst när det gäller textilier som är det material som efter mat, boende och resor har störst negativ påverkan på miljön.

Vi svenskar köper cirka 14 kilo textil per person och år, vilket tar stora resurser i anspråk. Enligt Naturvårdsverket används i genomsnitt drygt 9 000 liter vatten för att producera 1 kg bomull. I värsta fall går det åt över 20 000 liter.

Enligt en studie genomförd av Swerea IVF om klimatdata för textilier är över 90 procent av all klimatpåverkan från textilkonsumtionen i dagsläget kopplat till inköp av nya varor. En annan rapport, framtagen av forskningsprogrammet Mistra Future Fashion, konstaterar att om textilier används tre gånger så lång tid som idag skulle den totala miljöpåverkan av produktionen minska med upp till 70 procent.

– Förutsatt att det vi köper begagnat faktiskt ersätter nyköp och inte blir ”extra” konsumtion, säger Hanna Ljungkvist, och tillägger att den negativa miljöpåverkan framförallt drabbar textilproducerande länder utanför Sverige, bland annat genom stora kemikalieutsläpp i vatten.

Huruvida det återvunna plagget, som utsetts till Årets julklapp av HUI, blir årets julklapp på Retuna är Anna Bergström lite osäker på.

– November har varit ovanligt seg. Kanske var det hysterin kring Black Friday som tog musten ur människor. Men jag hoppas och tror att försäljningen plockar upp nu i december. Hur som helst så tror jag att kampanjen Årets julklapp kommer att få positiva effekter på lite längre sikt. Utnämningen är ett viktigt statement som kommer att stimulera människor till att handla mer hållbart. Personligen tror jag att 2019 blir vårt år, säger hon.