Biologisk mångfald
Gruvdrift till havs en fara för okänt djurliv
Människans jakt på metaller utgör en fara för havsdjupets djurliv, och den vanligaste arten kan försvinna helt från havsbottnar som exploateras. Nu kan ny forskning användas för att reglera gruvdriften och bättre förstå dess miljöpåverkan.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Ett nyupptäckt svampdjur, Plenaster craigi, har visat sig vara det vanligaste djuret på havsbottnarna. Nu tros den försvinna helt från platser som exploateras av gruvdrift. Den nya arten kan användas för att ta reda på hur utvinningen av djuphavsmineraler påverkar den sedan miljarder år ostörda miljön.
– Det moderna samhället, med elledningar och avancerade batterier, har ett stort behov av kobolt, nickel och koppar, metaller som finns i höga halter i så kallade polymetalliska noduler, på djuphavsbottnar i Clarion Clipperton zonen i Stilla Havet, säger Thomas Dahlgren, verksam vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Noduler är metallbollar som byggts upp under miljontals år. De kan hittas i de flesta av världshaven på djup över 4000 meter.
Läs också: Okända havsdjur störs av metalljägare
Plenaster craigi är ett av djuren som tar upp näring genom att filtrera vattenmassan på partiklar som bildats med hjälp av solenergi vid havsytan, något som hotas när gruvdrift grumlar vattnet.
– Det är inte mycket som tar sig hela vägen ner till djupet, det mesta äts upp av djurplankton och småfisk och förs tillbaka till näringsväven i havets översta solbelysta lager. Plenaster craigi måste därför filtrera stora mängder vatten för att klara sig. Det gör svampdjuret känsligt för förekomsten av bottenslam som virvlas upp vid gruvdrift när nodulerna skrapas från botten och sedan pumpas de 4000 metrarna upp till uppsamlingspråmar på ytan, säger Thomas Dahlgren.
Thomas Dahlgren, verksam vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet och Uni Research i Bergen, har medverkat till studien tillsammans med forskare från National University of Singapore och Natural History Museum i London.