30 ton grönsaker per år. Det ska Plantagon, Stockholms nya inomhusfarm, börja leverera till närliggande Ica Maxi från juni. Förhoppningen är att grannodlade grönsaker ska leta sig in på stockholmarnas tallrikar. Men stadsbruket som helhet är fortfarande i sin linda.

Under DN-skrapan på Kungsholmen i Stockholm har företaget Plantagon en 300 kvadratmeter stor anläggning som snart ska producera 100 kilo bladväxter och örter om dagen.

– Vi har fått odlingssystemet och håller nu på att installera det. Allt går framåt, det enda strulet har varit lite försenade leveranser av apparater, säger Sepehr Mousavi, hållbarhetsstrateg för Plantagon.

Växterna produceras genom så kallad hydroponisk odling. Det innebär att du odlar i ett substrat som till exempel stenull, och vatten, helt utan jord. Växterna behöver fortfarande näring, ljus och syre för att trivas, men det finns fördelar med dessa system.

– I kommersiell odling är det mycket resurser som tappas, och du behöver tillföra gödsel, bekämpningsmedel och vatten. Vi jobbar med en cirkulär lösning i ett slutet system, säger Sepehr Mousavi.

Metod utan bekämpningsmedel

I det nybyggda hydroponiska systemet används inga syntetiska kemikalier eller bekämpningsmedel och Plantagon försöker jobba med så få mellanhänder som möjligt för att behålla färskhet och minimera transporterna. Ica Maxi, som Plantagon ska leverera växterna till, ligger bara en kilometer från anläggningen.

Det finns däremot kritik mot systemet. Produktionen är resurskrävande då odlingen är energiintensiv. Men för att minska sin påverkan arbetar Plantagon efter en metod som ska föra tillbaka energin till byggnaden.

Krävs mer yta och produktion

För att försörja stadens hela konsumtion krävs det däremot mycket växter.

– Stadsbruket är fortfarande i sin linda. De som stadsodlar idag producerar generellt maten utomhus och har bra affärsmodeller, men för att kunna försörja en hel stad krävs det ännu mer yta och produktion, säger Kristina Santén, projektledare och chef för ett stadsbruksprojekt vid SLU (se faktaruta).

– Om människor också kan gå och cykla för att köpa maten är det en vinst i sig.

Att försörja staden är enligt Kristina Santén däremot inte omöjligt, så länge tillräckliga resurser tillsätts.

– Klart det går, man kan ha stadsdelsnära, plantagonliknande, odlingar. Det handlar om hur mycket man skalar upp och hur mycket yta som avsätts. Ökad stadsodling innebär mindre klimatpåverkan då det blir mindre utsläpp ju närmre konsumenten är odlingarna. Om människor också kan gå och cykla för att köpa maten är det en vinst i sig, säger Kristina Santén. Det skulle även kunna skapa många arbetstillfällen, tillägger hon.

Stor import av sallat

Trots att Plantagon ännu inte levererat sina första grönsaker till butiken är avtal med fastighetsägare för två nya anläggningar på gång, och planen är att expandera ännu mer.

Det lär dock dröja ett tag innan det stadsodlade konkurrerar ut den konventionella grönsakshyllan, idag importerar Sverige över 34 000 ton sallat per år.

Om stadsbruksprojektet

Det Vinnovastödda projektet Stadsbruk startade i maj 2014 och avslutades i augusti 2016.

Målet med projektet var att ta fram modeller för att göra stadsodling ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara. Mycket material producerades inom ramen för projektet, bland annat en Guide för kommersiell odling i staden.