Gröna utopier visar att det finns alternativ till kapitalismen

Det är möjligt att både tänka och agera utanför kapitalismens ramar. Det menar Karin Bradley som studerat det hon kallar ”gröna utopier” på olika håll i världen.
– De mest intressanta utopierna idag är de som tar utgångspunkt i människors vardagsliv och kopplar samman miljöfrågan med livskvalitet, gemenskap och meningsskapande.

Karin Bradley, biträdande lektor vid Institutionen för samhällsplanering och miljö, KTH, har under tre år studerat alternativa och radikala rörelser inom livsstil och arkitektur. Ett resultat av detta är bland annat boken Green Utopianism – Perspectives, politics and micro-practices (tillsammans med Johan Hedrén) som kommer ut till våren.

– Idag finns ett stort behov av att belysa alternativa idéer om samhället. Vad finns det för mer radikala teorier och praktiker om det gröna samhället och hur kan man förstå dem? Vilken potential har dessa idéer för att skapa ett mer hållbart samhälle? Och vilka problem rymmer de?

Utopier och utopiskt tänkande menar hon har en viktig funktion, speciellt där vårt samhälle befinner sig idag.
– Utopier handlar i grunden om vår förmåga att kunna föreställa oss något annat. Det är viktigt med sådant tänkande så att vi inte fastnar i en tro att ”det finns inga andra alternativ…” vilket varit en dominerande retorik under de senaste decennierna. Det är förstås möjligt att ifrågasätta det rådande socioekonomiska systemet. Det görs på många håll och det finns mycket intressant som pågår idag.

Ett samhälle bortom tillväxtekonomi

I sin forskning har hon bland annat intervjuat personer i Berlin som av olika skäl försöker leva på andra sätt. Rörelser som försöker iscensätta ett annat samhälle bortom tillväxtekonomi, överkonsumtion och privat ägande.
– I början visste jag inte vad jag letade efter. Jag besökte kollektivboenden, ekosamhällen, ockuperade hus och tittade närmare på så kallade ”Freiraum”, vilket är ett slags allmänningar som medborgarna fått förtroende av kommunen att förvalta.

Efterhand upptäckte hon hos flera av dessa grupper likartade idéer och logiker. Här fanns till exempel en tonvikt på gemensam produktion istället för passiv konsumtion, och på nyttjande istället för ägande.
– Synen på produktion här var att man producerar för att möta reella behov eller för att man har lust med det. Det var inte drivet av vinsttanken eller av det egna ägandet.

Man producerar för att möta reella behov eller för att man har lust med det. Det är inte drivet av vinsttanken eller av det egna ägandet.

Urban samkonsumtion

En annan alternativ rörelse som växer världen över är så kallad ”collaborative consumption” eller samkonsumtion, det vill säga att dela på saker och resurser. Under de kommande åren har Karin Bradley fått forskningsmedel för att studera detta fenomen närmare.
– Dela på saker har vi alltid gjort, inte minst i bondesamhället. Men denna samkonsumtion eller ”delandets ekonomi” vi pratar om här görs i ett annat sammanhang och av andra skäl. Ofta drivs den av miljöskäl men ibland även av sociala eller ekonomiska skäl. Samkonsumtionen tar sig också nya former, vilket till stor del har att göra med att sociala medier har förenklat transaktionerna.

Några exempel på detta är Street-Bank, ett slags nätbaserat socialt system för att byta tjänster, låna eller byta saker. Ett annat system som vuxit stort, i bland annat USA, är Relay Rides, vilket kan beskrivas som en vidareutveckling av bilpoolen men där bilflottan inte ägs av ett företag utan består av användarnas egna bilar.
– Den digitala tekniken möjliggör att vi kan dela, byta och återanvända saker som tidigare var krångligt. I de fall det till och med blivit enklare att dela på saker än att äga själv, då har det riktigt stor potential.

Frön till något annat

Vilken samlad potential ser du i allt detta? Är det i initiativ som dessa som vi kan hitta nyckeln till en hållbar framtid?
– Det bidrag som denna typ av initiativ ger i fråga om minskad klimatpåverkan och resursförbrukning är idag ganska marginellt. Dessutom skulle det medföra flera problem om denna form av delandets ekonomi skulle få genomslag på en stor skala.

– Men det är viktigt att se att det finns frön och en vilja till något annat. Ska vi skapa ett hållbart samhälle är detta inte den enda lösningen. Det behövs också lagändringar och förändrade regler. Men det intressanta här är att initiativen tar utgångspunkt i människors vardagsliv och kopplar samman miljö med livskvalitet, gemenskap och meningsskapande. I detta finns en stor transformativ potential.

Den stora knäckfrågan är hur vi ska kunna styra om ekonomin mot ett mer hållbart samhälle men samtidigt säkerställa att vi fortfarande har en god välfärd

Välfärden måste säkras

Vilka problem ser du med dessa ”gröna utopier”?
– En ”peer-to-peer” ekonomi (se faktaruta), som de flesta av dessa initiativ kan sorteras in under, är informell och bygger på att du själv kan bidra med något. Här klarar sig initiativrika, kunniga och sociala människor bättre än andra – kanske innebär detta nya former av social  marginalisering.

– För att en ”peer-to-peer” ekonomi ska fungera på en större skala måste man hitta former för att kontrollera, formalisera och beskatta dessa transaktioner. Om en stor andel av medborgarnas behov börjar tillgodoses genom egen produktion eller bytestransaktioner minskar skatteintäkterna vilket i förlängningen påverkar den offentliga välfärden. Idag står privatkonsumtionen för en stor del av tillväxten i Sverige. Vad händer med tillväxten och skatteintäkterna om konsumtionen avtar? Den stora knäckfrågan är hur vi ska kunna styra om ekonomin mot ett mer hållbart samhälle men samtidigt säkerställa att vi fortfarande har en god välfärd. Om man inte har förberett vägar för detta och vi börjar minska konsumtionen och därmed skatteintäkterna så riskerar det att skapa socialt kaos.