Gräsrotsinitiativ kan locka fler till omställning

Gräsrotsinitiativ för exempelvis återbruk och reparation kan påskynda en hållbar omställning – men kommunernas stöd har stor betydelse. Det visar ny forskning från olika initiativ i Göteborg och Berlin.

I det nyligen avslutade projektet Gräsrotsinitiativ för energiomställning har forskare studerat olika initiativ för mer hållbara livsstilar i stadsmiljö. Verkstäder där man kan lära sig att reparera cyklar eller lokaler där det går att laga, låna och byta olika slags prylar är några exempel.

Gemensamt för de olika initiativen är en inriktning på praktisk omställning, snarare än direkt politisk påverkan, och att de främjar såväl ekologisk som social hållbarhet. De olika aktiviteterna drivs främst av informella föreningar eller nätverk av individer och organisationer.

Syftet med projektet var att ta reda på vilken roll den här typen av initiativ kan få i samhället och inom politiken. Forskarna ville också studera kommunens roll i förhållande till gräsrotsinitiativen.

– Vi tyckte det här var intressant eftersom statligt eller offentligt ledd omställning inte har varit tillräcklig för att nå hållbarhetsmålen. Därmed inte sagt att underifrån ledd omställning nödvändigtvis fixar det heller. Snarare handlar det om hur man kan hitta samspel. Alla krafter måste till, säger Karin Bradley, professor på Avdelningen för urbana och regionala studier vid Kungliga Tekniska Högskolan.

– De är inte lösningen på allt, men de visar på en möjlig framtid som är lustfylld, engagerande och som skapar gemenskap, där annars klimatomställningen kan kännas tung. På så sätt fyller de en viktig funktion.

Kommunens engagemang

Forskarna har också kunnat se att initiativen kan locka till sig människor som annars inte är politiskt engagerade, eller intresserade av traditionellt föreningsliv, men som ändå är nyfikna på att lära sig att exempelvis reparera sin cykel eller symaskin.

Forskarna har även undersökt de kommunala engagemanget i gräsrotsinitiativen. Här har de identifierat en skala från de kommuner som inte är intresserade alls till de kommuner som inspireras av gräsrotsinitiativen och startar egna som drivs, bemannas och finansieras av kommunen.

Enligt forskarna är det ofta så ett kommunalt ansvar utvecklats. De första cykelbanorna skapades till exempel av civilsamhället i Nederländerna, och de första biblioteken drevs ideellt. Numera är det självklart i Sverige att kommunen tillhandahåller cykelbanor och bibliotek.

– Många kommuner inser att de behöver tillhandahålla infrastruktur för exempelvis reparation och återbruk om de ska minska sina miljöavtryck, säger Karin Bradley.

Det största behovet som forskarna sett, i alla fall inom återbruk, är att kommunen står för långsiktiga lokaler.

– Kommunen får stor miljö- och social nytta för en liten ekonomisk insats. Om man räknar på initiativens miljömässiga och sociala värde tror jag att man får tillbaka minst 30 gånger så mycket som lokalen kostar.

Hållbara inspirationskällor

I Göteborg finns till exempel de så kallade Fixoteken, där två av dem drivs i samarbete med ett av de kommunala bostadsbolagen och socialförvaltningen. Besökare kan lämna kläder och prylar som antingen återvinns eller ges bort, låna symaskiner, verktyg och metall- och träverkstäder, samt få hjälp att laga allt från kläder till cyklar.

Verksamheten har flera funktioner, som att minska resursanvändningen, öka kunskapen om sopsortering och fungera som en mötesplats där personer med olika ålder och bakgrund kan mötas. Mathias Stenback, platsansvarig för Fixoteket i Hammarkullen och Rannebergen, tror att gräsrotsinitiativ för hållbarhet behövs som inspirationskällor.

– Spridningen är otroligt viktig, att det finns fler goda exempel på hur omställningen kan se ut. Jag önskar att det fanns Fixotek i varje stad.

Enligt honom är finansieringen från bostadsbolaget och kommunen avgörande.

– Endast volontärer gör det väldigt skört. Ska det hålla under lång tid behöver man ha medel, säger han.

Karin Bradley är inne på samma spår.

– Det är viktigt att det finns offentligt stöd även till den här typen av initiativ. Det behöver inte handla om jättemedel, men annars blir de väldigt marginella. Om man vill att de ska få genomslag och nå bredare behöver de stöd, säger hon.