Granstubbar outnyttjat biobränsle

När skogen är avverkad står en femtedel av granarna kvar på hygget i form av stubbar. En enorm resurs som skulle kunna bli biobränsle och i förlängningen minska utsläppen av växthusgaser. Men först behöver dock miljö- och klimateffekterna av stubbskörd utredas närmare.

Energipotentialen i stubbskörd är stor berättar Jenny Stendahl vid Skogsstyrelsen. Om all tillgänglig avverkningsyta utnyttjades, med miljöhänsyn, skulle det kunna ge ett tillskott på 20 TWh energi per år. Det motsvarar fem procent av Sveriges hela energiförbrukning.

På grund av osäkerheter kring bland annat effekter på biologisk mångfald bedömer Skogsstyrelsen att en mer realistisk potential under de närmaste åren ligger på mellan 5–10 procent av avverkningsarealen. Då ligger tillskottet istället på 2 TWh per år.

Nu sker stubbskörd i Sverige endast på knappt ett par procent av avverkningsarealen. Stubbskörden begränsas idag av regleringar och avtal främst kopplade till osäkerhet kring dess miljöeffekter. Begränsningarna kan ha en hämmande effekt på teknikutvecklingen, menar Anna Lundborg vid Energimyndigheten.

– För att bli ett bränsle att räkna med behöver volymen stubbar vara så pass stor att verksamheten blir lönsam. Begränsningen gör att intresset från skogsföretagen att satsa på utveckling av ny skördeteknik för stubbar kan minska. Det i sin tur gör att utvecklingen av miljömässigt skonsam teknik fördröjs, säger hon.

Miljöeffekter utreds

Framtiden för stubbskörd hänger därför mycket på vad forskningen kring dess miljöeffekter visar, samt hur resultaten kan omsättas till miljöanpassad teknik och metoder. Kritiska frågor gäller hur mark, vatten och den biologiska mångfalden påverkas.

Att stubbskörd kan hota den biologiska mångfalden är klarlagt. Hur omfattande stubbskörden i Sverige kan vara innan vi ser oacceptabla effekter på den biologiska mångfalden undersöks inom ett forskningsprogram om stubbskörd på bland annat Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Ett annat problem med dagens skördemetoder är att marken rörs om. Det gör att det finns risk att organiskt material i marken bryts ner så att vi får koldioxidutsläpp som annars inte skulle skett.

– Om utsläppen är stora skulle det i så fall minska de positiva klimateffekterna av att använda stubbarna som biobränsle. Vi behöver veta omfattningen och hur den kan begränsas. Då kan vi välja rätt metod och lämplig omfattning av stubbskörd i Sverige, säger Anna Lundborg vid Energimyndigheten.