Hur skapar man en cirkulär ekonomi i en större skala? Det är inte någon enkel uppgift, men Göteborg har startat resan.

– Vi frågade oss, vad är det som ger de största effekterna för att få till en hållbar konsumtion, och vi förstod att vi måste få nya saker att hända. Cirkulär ekonomi är komplext och kräver en ny typ av samarbete och arbete på bred front, säger Nina Wolf, planeringsledare för Cirkulära Göteborg, ett initiativ från Göteborgs Stad.

Syftet med initiativet är att gå från en linjär ekonomi till en cirkulär. Förhoppningen är att fungera som ett praktiskt stöd i stadens hållbarhetsarbete, och underlätta för stadens invånare och verksamheter att konsumera mer hållbart.

Låna, byta och göra nytt av gammalt


Nina Wolf, planeringsledare för Cirkulära Göteborg

Inom Cirkulära Göteborg har man därför utvecklat ett antal olika koncept. I Dela mera valde man att till exempel att vända sig till en av stadens förskolor och intervjuade förskolepersonal om hur återbruk kan öka inom förskolan.

– För dem var det viktigt att detta inte skulle innebära fler arbetsuppgifter, säger Maja Jacobsson från Cirkulära Göteborg.

Utifrån intervjuerna kom Maja Jakobsson fram till två konkreta förslag: en digital plattform som vänder sig till föräldrar, där de kan skänka eller byta barnkläder och hämta begagnade barnkläder på en hylla i förskolan, samt ett nytt pedagogiskt material till förskolan som handlar om återbruk. Förhoppningen är att de olika förslagen snart ska testas i ett pilotförsök.

Responsen har varit positiv med många återkommande besökande.

En annan satsning är projektet Fixoteket, tre mötesplatser i bostadsområden, där man kan laga, låna, byta och göra nytt av gammalt.
– Responsen har varit positiv med många återkommande besökande. Det har blivit en mötesplats där man träffar grannar man kanske inte träffat tidigare, och föräldrar och barn har kommit dit för att laga sina cyklar, säger Nina Wolf.

Efter en ettårig testperiod kommer servicen vara kvar, men i mindre omfattning. Ett nytt Fixotek är också planerat i stadsdelen Biskopsgården.

Skapat en möbelguide

En stor utmaning är också stadens möbelhantering. Varje år upphandlar staden möbler för cirka 100 miljoner kronor. Cirkulära Göteborg har därför skapat en möbelguide, som visar hur man prioriterar mer hållbart när man skaffar nya möbler och gör sig av med gamla.

– Vi vill göra det mer attraktivt, självklart och enkelt att återanvända möbler, säger Nina Wolf och tillägger att det kan vara ganska komplicerat för de som vill inreda med återbrukade möbler då det ibland är svårt att få tag på rätt kvantiteter, det finns även en del osäkerhet kring kemikalieinnehåll när det gäller begagnade möbler.

Vi vill göra det mer attraktivt, självklart och enkelt att återanvända möbler

– Vi vill att man ska kunna köpa en helhetslösning. Göteborgs stad har därför tagit fram ramavtal för både återanvända möbler och för nya kontorsmöbler, som tar upp vilka cirkulära krav vi kan ställa redan i dag. Men det handlar även om att marknaden måste vara mogen och kunna leverera det vi efterfrågar.

Visa goda exempel

En förutsättning för en cirkulär möbelhantering är enligt Nina Wolf tydliga rutiner, identifiering genom möbelmärkning och en fysisk marknadsplats. För att få detta att hända är ansvarsfrågan viktig.

– Många har ett intresse av att få till en cirkulär möbelhantering, men i dagsläget har ingen verksamhet det som huvuduppdrag.

– Jag tror att lösningen är att måla upp nya bilder som visar hur vi behöver jobba, samarbeta internt och utåt, och göra riktningen tydlig. Vårt arbete handlar mycket om kommunikation och att visa på goda exempel, säger Nina Wolf.

Cirkulära Göteborg finansierades via stadens miljöstimulansmedel, MIST, till och med 2018. Arbetet fortsätter men i kraftigt reducerad skala.

– För att arbetet ska kunna fortgå och utvecklas behövs en permanent finansiering, säger Nina Wolf.