Genom bioetanol försöker forskare på Kungliga Tekniska Högskolan ta oss ett steg närmre en hållbarare bränsleproduktion.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack för din prenumeration på nyhetsbrevet Extrakt!
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Bioetanol är en miljövänligare variant av bränsle och släpper ut upp till 90 procent mindre koldioxidutsläpp än fossila bränslen. Dessutom kan den framställas av växtavfall, till skillnad från att använda råvaror som istället skulle kunna bli mat. Problemet är däremot att bioetanol är svårare att framställa än vanlig etanol.
Det försöker däremot forskarna ändra på genom att undersöka hur mikroorganismer sköter naturens egen återvinning av döda träd och växter.
– En bra strategi är att först studera hur naturen tar hand om de här processerna och försöka efterlikna dem. I naturen återvinns träd och växter väldigt effektivt av en mängd olika rötsvampar och bakterier. Vi vet ju också att det sker på ett sätt som inte innebär några negativa effekter alls på miljön vilket gör det ännu mer angeläget att rikta strålkastaren mot de naturliga processerna, förklarar säger Christina Divne, forskare på Skolan för bioteknologi vid KTH, i ett pressmeddelande.
Hon har under två decennier studerat hur enzymer som produceras av rötsvampar fungerar när de bryter ned cellulosa, med viktiga resultat.
– Man har vetat ganska länge att det bruna ”klistret” i veden som kallas lignin bryts ned med hjälp av enzymer som underlättar oxidativa reaktioner, det vill säga reaktioner där elektroner överförs från en kemisk förening till en annan. Men att även cellulosa och andra sockerkedjor kan brytas ned på det här sättet var en omvälvande insikt som blev startskottet för ett paradigmskifte vad gäller vår förståelse för hur nedbrytningen av cellulosa går till. Vi har studerat oxidativa enzymer från vedrötesvampar under väldigt lång tid så det är verkligen kul att de oxidativa processernas betydelse för cellulosanedbrytningen äntligen uppmärksammas, säger Christina Divne.
Resultaten har lett till att man kan förändra och förbättra enzymernas nedbrytning av växtavfall, något som kan få stor betydelse för att förbättra behandlingen av biomassa.
Forskningen har gjorts på Skolan för bioteknologi vid KTH i nära samarbete med en forskargrupp vid BOKU i Wien och med finansieringsstöd från Forskningsråden Formas och VR.
Läs mer här (www.mynewsdesk.com)