Geniklubben som ska rädda världen – på 10 år

Världens största miljöforskningssatsning har det kallats. ”Future Earth” är ett gigantiskt tioårigt projekt som ska försöka bryta de destruktiva samhällsspiraler som orsakat dagens globala hållbarhetsproblem. 3 000 forskare är idag knutna till arbetet där Sverige fått en ledande roll.

Efter år av förberedelser har det globala forskningsnätverket Future Earth dragit igång sitt arbete på allvar. Genom att radikalt förändra modellen för hur forskning bedrivs tror man sig kunna lösa flera av jordens miljö-, klimat- och resursproblem inom bara några decennier. – Idag kan ingen svara på hur vi om bara någon generation ska kunna försörja tio miljarder människor på ett hållbart sätt, på en planet med begränsade resurser. Det är det Future Earth ska lyckas med, säger svenske miljöforskaren Johan Rockström. Tillsammans med ett 30-tal andra framstående forskare från hela världen har han under fem års tid arbetat fram ramarna för det som man själv beskriver som världens största forskningssatsning för att bryta de destruktiva samhällsspiraler som orsakat dagens globala hållbarhetsproblem.

Lösningar kräver ny forskningsstruktur

För att lyckas med detta vill arkitekterna bakom Future Earth anamma en helt ny design för hur framtidens miljöforskning ska bedrivas. En grundläggande förändring handlar om att sluta hantera olika hållbarhetsproblem – kring miljö, klimat, ekosystem, hav, atmosfären och hur människan och dess system är uppbyggda – var och en för sig, efter som de hänger ihop i verkligheten. – De senaste trettio åren har vi gjort fantastiska framsteg inom många av de här forskningsfälten, men nu måste vi börja slå ihop all den här kunskapen och på allvar börja omsätta den till genomförbara lösningar på de globala problem vi skapat, säger Johan Rockström som själv är professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet. – Och då pratar vi inte bara om att koppla ihop naturvetenskapens olika insikter med forskning om ekonomi, förvaltning, beteendevetenskap och filosofi. Det handlar lika mycket om att forskarvärlden måste öppna dörren till all den kunskap och den erfarenhet som samhället utanför sitter på.

– Vi gjort fantastiska framsteg inom de här forskningsfälten, men nu måste vi börja slå ihop all kunskap och på allvar omsätta den till genomförbara lösningar.

Globalt jättenätverk river gränser

Arbetet som Future Earth påbörjat handlar om att bygga upp ett globalt nätverk, där tusentals forskare och experter från hela världen ska jobba tillsammans. Grunden bygger på en sammanslagning av fem internationella miljöforskningsprogram som samlat kunskaper om både naturliga och mänskliga system under 30 år. Men, som Johan Rockström säger, en minst lika viktig faktor i bygget handlar om att engagera viktiga aktörer utanför forskarvärlden: – Future Earth kommer inte kunna lösa världens problem på egen hand. Vi kan bli den plattform som på allvar kopplar ihop alla de pusselbitar som både genererat problemen och som rymmer lösningarna på dem. Sedan måste vi få andra aktörer, näringslivet, politiken, civilsamhället, FN, OECD, världsbanken med flera att kliva in och göra sin bit. En som håller med om att etablerandet av sådana här gränsöverskridande kunskapsplattformar är viktigt, är klimat- och miljöminister Åsa Romson. – Sådan forskning kan identifiera lösningar som adresserar flera samhällsutmaningar samtidigt. Det är viktigt, särskilt när utmaningarna för att utveckla ett hållbart samhälle är så stora som de är idag.

Vill angripa tre huvudproblem

Bakom initiativet till Future Earth står tunga organisationer som FN, the International Council for Science och flera av världens största finansiärer av miljörelaterad forskning. Och det är framför allt inom tre områden man vill se radikala framsteg. Det första handlar om bli bättre på att precisera de risker vi står inför. – Idag vet vi ju till exempel inte exakt hur mycket växthusgasutsläpp atmosfären tål innan jorden själv börjar spä på problemet så att det inte går att bromsa. Och trots decennier av forskning lever vi fortfarande i en värld där vi inte vet om vi är på väg mot en två grader eller sex grader varmare framtid, konstaterar Johan Rockström. Det andra fokuset handlar om att ta fram konkret kunskap om hur de ekosystem och resurser som finns på jorden ska förvaltas på bästa sätt. Hur ska det till exempel gå till att producera mat åt ytterligare tre miljarder människor, samtidigt som vi ska sluta använda fossila bränslen, tackla ett varmare klimat och minska användningen av gödningsämnen och bekämpningsmedel? Slutligen vill Future Earth också börja ta itu med det som enligt Johan Rockström kanske är den viktigaste utmaningen av alla: Att fundera över hur det ska gå till att genomföra de enorma samhällstransformationer som lär krävas för att skapa en hållbar framtid: – Det kanske kommer kräva att vi radikalt förändrar våra ekonomiska och politiska system, vårt sätt att bygga städer, vår kultur och vår syn på gränser och nationalstater.

– Vi ska vara den första dörr som alla knackar på när de söker trovärdig, användbar kunskap om risker och lösningarna för mänsklighetens framtid.

Sverige med och leder

Tack vare en målmedveten kampanj, ledd av bland annat Johan Rockström, utsågs nyligen Sverige till ett av fem länder, tillsammans med Kanada, Japan, USA och Frankrike som ska leda och koordinera Future Earth arbete. Detta kommer ske via ett globalt sekretariat med kontor i varje land. En framtidsavgörande uppgift blir att försöka öka omvärldens vilja att betala för den forskning som kommer krävas. The Belmont forum, en organisation som leder flera av världens största miljöforskningsfinansiärer, uppskattar att tvärvetenskapliga projekt idag bara får några procent av de tiotals miljarder kronor som varje år läggs på miljörelaterad forskning i världen. – Den procenten vill vi vara med och öka radikalt, säger Rebecca Oliver som är anställd för att bygga upp Future Earth-sekretariatets svenska kontor i Stockholm. Att just svenska forskare är med och leder en sådan här satsning är något som miljö- och klimatminister Åsa Romson tycker är både viktigt och väntat: – Sverige har sedan länge visat ledarskap i frågor kring hållbar utveckling. Initiativet stärker det ledarskapet ytterligare. Sverige är och ska vara ett av de länder som lyfter frågor som är avgörande för framtiden.

Resultat redan om några år

På pappret är Future Earth till att börja med ett tioårigt program, även om planen redan från början varit att det ska bli betydligt långvarigare. Och även om målsättningarna är skyhöga så tror Johan Rockström på tydliga resultat mycket snart. Redan om tre år hoppas han att Future Earth har etablerat sig som den självklara globala plattformen för miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor i alla samhällsled: – Vi ska vara den första dörr som alla knackar på när de söker trovärdig, användbar kunskap om risker och lösningarna för mänsklighetens framtid.