Skolans historielektioner färgas i många länder av ett nationellt – ibland nationalistiskt – perspektiv. I ett nytt forskningsprojekt ska historielärare i stället få stöd för att synliggöra Europas gemensamma historia.

Exemplen på att historien anpassas och används som ett politiskt redskap är många. I Ryssland har bilden av att Ukraina inte är en ”riktig” stat utan i stället en naturlig del av Ryssland spridits med hänvisning till missvisade historiska fakta. Myten om en gemensam rysk nation, med rötter i imperietiden, har spridits sedan 2014 för att rättfärdiga den ryska invasionen, enligt EU vs Disinfo. Liknande kampanjer påverkar ofta även skolornas historieundervisning.

– Ämnet har på sätt och vis blivit kontaminerat med berättelser som använts för att bygga nationalism och föreställningar om vad nationen är eller har varit, säger historikern Fredrik Alvén i ett pressmeddelande.

Han leder Malmö universitets arbete i projektet History Lab for European Civic Engagement, som samlar flera europeiska lärosäten. Målet är att skapa ett digitalt historielabb där lärare ska hitta användbart material och inspiration. Man fokuserar snarare på den historiska utvecklingen i Europa i stora drag, än på nationell historia. Några teman är migration, klass, kultur och genus. Tanken är att hjälpa lärare och elever att göra självständiga jämförelser och att skapa förståelse för hur människor agerar utifrån sin tids moraliska värderingar. Den öppna webbplatsen ska vara klar i slutet av 2022.

– Jag hoppas att projektet kan utmana den traditionella historieundervisningen och hjälpa lärare att tänka nytt. Ytterst handlar det också om att bygga broar mellan framtidens europeiska medborgare, säger Fredrik Alvén i pressmeddelandet.