Industri & Energi
Går det att vända opinionen mot koldioxidskatt?
Forskare ska undersöka om det går att öka stödet för klimatpolitiken genom att knyta ihop den med andra satsningar som ger väljarna mer pengar i plånboken. Accepterar vi höjda bensinpriser om vi samtidigt får mer i barnbidrag?
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
− Vi vet att koldioxidskatt är ett effektivt instrument för att få ner utsläppen och minska den globala uppvärmningen, men det är inte populärt, säger Joakim Palme, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
När Frankrike höjde koldioxidskatten år 2018 startade proteströrelsen Gula västarna. Senare har liknande rörelser mobiliserat även i andra länder i Europa.
− Vi behöver mer kunskap om varför vi får de här kraftiga protesterna mot förändringar som vi ju vet får positiva effekter på sikt, säger Joakim Palme.
Skydda grupper ekonomiskt
I ett nystartat forskningsprojekt ska han tillsammans med sina Uppsalakollegor undersöka om det går att minska motståndet mot klimatpolitiken genom att baka in beslut om höjd koldioxidskatt i större klimat- och socialpolitiska paket.
Hypotesen är att motståndet är störst bland ekonomiskt utsatta, och att man kan öka acceptansen för klimatpolitiken genom att koppla ihop den med en politik som på något sätt skyddar dessa grupper ekonomiskt.
− Man har sett att förutsättningarna att införa koldioxidskatt ser olika ut i olika länder, och här i Norden har vi sett ett förhållandevis litet motstånd. Det skulle kunna ha att göra med vår lägre grad av ojämlikhet och de trygghetssystem som bidrar till detta, säger Joakim Palme.
Undersöker var motståndet är störst
I ett första steg ska forskarna jämföra inställningen till olika klimatpolitiska beslut utifrån redan befintliga data inom EU.
− Det har gjorts enkäter där människor har fått svara på frågor om till exempel sin ekonomi och sin inställning till klimatpolitiken, så det finns möjlighet att se om motståndet är större inom vissa grupper än inom andra, säger Joakim Palme.
I ett andra steg kommer de genomföra en egen enkätundersökning i Sverige.
− Då kommer vi fråga hur man ser på en höjning av koldioxidskatten, och om ens inställning förändras ifall det samtidigt genomförs till exempel arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller en höjning av barnbidraget.
Resultaten där kommer visa, konkret, vilka politiska beslut som kan påverka opinionen och få fler att bli positiva till klimatpolitiken.
Visa hur politiker kan vända opinionen
Joakim Palme menar, utifrån sin tidigare forskning, att det är viktigt att ha ett helhetsgrepp inom politiken. Han har tidigare undersökt hur inställningen till migration påverkas av olika socialpolitiska satsningar.
Forskningen visade bland annat att motståndet till arbetskraftsinvandring bland arbetslösa är lägre i länder med generös A-kassa.
− Vi måste få mer kunskap om hur politiken på ett område påverkar politiken på ett annat. Det tror jag är viktigt, inte minst om man vill öka stödet för klimatpolitiken, säger han.
Han hoppas att forskningsprojektet ska kunna bidra med konkret kunskap till beslutsfattare om hur en koldioxidneutral välfärdsstat kan formas på demokratisk väg.
− Regeringen har beslutat att vi ska nå klimatneutralitet inom ett par årtionden. För att lyckas med det är frågan om höjd koldioxidskatt viktig.