Fritidshus – tillgång eller belastning?

I det tätbefolkade Storbritannien har fritidshusens vara eller inte vara blivit föremål för en bitvis hätsk diskussion om hållbarhet och rättvis resursfördelning. Här i Sverige är förutsättningarna annorlunda, och forskningen så gott som samstämd – fritidshus är oftare en tillgång för lokalsamhällen än en belastning.

Mängder av hus som står tomma större delen av året, är det rimligt eller ens försvarbart? I Storbritannien, där dubbla boenden har beskrivits som en av anledningarna till landets bostadskris, är svaret enligt många nej.

Enligt en forskningsrapport från 2022 skulle hela Englands koldioxidbudget, satt utifrån 1,5-gradersmålet, gå åt om regeringen håller fast vid sitt löfte att bygga 300 000 bostäder per år. Det är inte hållbart att bygga så många nya bostäder som politikerna har lovat, menar forskarna, och efterlyser andra lösningar, till exempel ett mer effektivt användande av befintliga bostäder.

På vissa håll har lokala myndigheter försökt hitta en sådan lösning – med protester till följd. I till exempel Gwynedd i Wales utreder man om en begränsning av hur bostadsfastigheter får användas kan påverka balansen mellan fritidshus och permanentbostäder. Både fastighetsägare och den lokala turistbranschen har dock varit kritiska till förslaget, då de oroas för en negativ effekt på både huspriser och förutsättningarna för uthyrning av semesterbostäder.

Stugägares klimatpåverkan

I Sverige, där fritidshus och jobbtillfällen oftast inte finns på samma plats, ser situationen annorlunda ut. Men även i Finland – med en sommarstugekultur som liknar Sveriges – har fritidshusens existensberättigande till viss del börjat ifrågasättas.

Nyligen räknade Finlands Miljöcentral för första gången ut vilket klimatavtryck stuglivet orsakar. Finland är ett av världens mest sommarstugetäta länder och enligt Miljöcentralen står varje sommarstuga för cirka 7,5 procent av finländarens genomsnittliga koldioxidutsläpp.

– Finland har gjort en hel del studier om fritidshus och miljöpåverkan, även vad gäller exempelvis vatten och avlopp. Ett annat viktigt perspektiv är hur resorna till och från fritidshuset ser ut. Här i Sverige har de flesta fritidshusägare sina hus inom 70 kilometer från hemmet, det vill säga väldigt korta distanser. Jämför man då resorna dit med att flyga till andra delar av världen så är fritidshuset en ganska hållbar form av turism, säger Roger Marjavaara vid Umeå universitet.

Välsignelse eller förbannelse

Han är docent i kulturgeografi, specialiserad på turism, och har bland annat forskat om drivkrafter bakom turism och dess effekter på samhället. Här i Sverige har diskussionen – och forskningen – om fritidshus inte främst handlat om miljöpåverkan och hur vi använder våra resurser, utan om den återkommande frågan om huruvida fritidshusen och turismen är en välsignelse eller förbannelse för landsbygd och lokalbefolkning.

– I Sverige är skillnaderna stora mellan trakterna nära storstäderna och exempelvis norra Sverige. Man pratar ibland om att vissa älskar ihjäl sin hembygd, människor som behåller hus i sin gamla hembygd för att man tycker så mycket om den, trots att det är långt bort, och därmed bidrar till att bygden undermineras. Man håller på fastigheter som annars andra skulle kunna bosätta sig i, säger Roger Marjavaara.

Men han tror inte att den bilden stämmer. Som fastighetsmarknaden ser ut är det möjligen lite för billigt att behålla hus som inte är värda så mycket, men att tro att en barnfamilj annars hade flyttat in och bidragit med skattemedel och en levande bygd är naivt menar han.

– Oftast är det ju inte alternativet, och om inte huset hade fungerat som sommarstuga hade det kanske stått helt tomt. Jag åkte nyligen genom Bergslagen och bara 30-40 minuter från Örebro ser man hus som står och förfaller. Då kan det vara en poäng om någon från Stockholm tar över huset och underhåller det.

– Det är en stor skillnad mot Storbritannien, där så många samsas på en liten yta. I Sverige har vi haft en exodus av människor i landsbygden, det finns hur många hus som helst till väldigt låga priser, beroende på hur långt ifrån städerna man rör sig, säger Roger Marjavaara.

Kan man säga att det ryms ett fritidshus i en hållbar livsstil?

– Det beror förstås på vad du jämför med. En lägenhet i stan och en stuga en och en halv timme bort där du kan odla lite, då får vi det bästa av två världar. Har du investerat två miljoner i ett fritidshus så har du kanske mindre utrymme för konsumtion av annat. Generellt är problemet att många som har flera hus har för mycket pengar. De som har råd att ha ett fritidshus nära en stad kanske också fortsätter resa utomlands, och fritidshuset ligger kanske dessutom på en plats där någon hade kunnat bli bofast.