Vatten
Framtiden oviss för vattenkraftens miljöanpassning
EU har kritiserat svensk vattenkraft för att inte uppfylla moderna miljökrav, vilket resulterade i att en översyn påbörjades. Men den nya regeringens beslut att pausa miljööversynen gör att framtiden för vattenkraftens miljöanpassning nu är oviss. Trots att det från forskningens håll finns flera konkreta förslag som skulle innebära miljömässiga fördelar.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Hållbarheten i svensk vattenkraft har ifrågasatts, bland annat av EU.
– Vattenkraften är en stor industri i Sverige, men har tillstånd som baseras på 1918-års vattenlag. För över hundra år sen kunde ingen föreställa sig hur världen skulle se ut i dag och vilka miljöåtgärder man kan göra nu. I dag finns det tillräcklig kunskap för att miljöanpassa vattenkraften och minska dess påverkan på sötvattnets ekosystem utan betydande produktionspåverkan.
Det säger Åsa Widén vid institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU, som bland annat forskar om hur vattenkraften påverkar älvarna i flera olika avrinningsområden.
I Sverige finns cirka två tusen vattenkraftverk, av dessa är majoriteten småskaliga. Trots att de små vattenkraftverken är fler till antalet, så produceras majoriteten av den svenska vattenkraften i landets cirka 200 större vattenkraftsanläggningar, där Vattenfall är den dominerande aktören.
Åsa Widén betonar att en miljöanpassning av vattenkraft är ett stort arbete.
– Vi måste gå igenom varje älv för sig och summera effekterna per varje upprinningsområde. Det är ett enormt jobb som kräver stora resurser. Jag kan inte säga att någon inte gör det som de ska, men det är svåra frågor och det är avgörande att vi samverkar. Vi har en jättelång väg att gå, men vi ser att det finns lösningar.
Förslag på miljömässiga fördelar
Från forskningens håll finns flera konkreta förslag som skulle innebära miljömässiga fördelar. Ett sådant är – till skillnad från i dag då vatten däms upp i dammar nattetid – att ha ett konstant basflöde av vatten.
– Det är onaturligt att vatten står stilla, det missgynnar vissa arter som lever i strömmande vatten, exempelvis strömming och harr.
Basflödet har även potential att öka elproduktionen nattetid, och kapa de energiförluster som skapas då turbinen slås av och på. Hon nämner också så kallad ekologisk reglering som ett sätt att förbättra miljökvaliteten i vattenkraftverken.
– I dag körs vattenkraftverk med ett primärt syfte att maximera produktionen av energi, men miljön skulle vinna på att undvika de flöden som ger mest negativa miljöeffekter, vilket kan orsaka produktionspåverkan.
Åtgärder som inte påverkar produktionen
Ekologisk reglering handlar om att anpassa flödet mot naturliga flödesförhållanden och vattenstånd, exempelvis att simulera högre flöden på våren, minskad korttidsreglering eller att släppa på mer vatten i torrfåror, vilket är kostsamt eftersom produktion minskas.
Miljövinsterna varierar från hundratals hektar med strömhabitat till mindre miljönyttor. Beroende på hur flödesåtgärderna designas kan det innebära allt från att produktionen ökar med någon procent (nolltappningsförbud) upp till närmare 20 procent vid till exempel större spill i torrfåror.
Åsa Widén berättar att det finns många åtgärder som kan förbättra miljön utan att påverka produktionen; ekohyllor vid sidan av älven där vattenhastigheten kan kontrolleras och fisken kan få simma ostört, traditionell restaurering av vattendragsfåran eller miljöanpassade erosionsskydd. Vilka av dessa åtgärder som blir verklighet återstår att se, mycket beror på vad som händer med den pausade översynen.
Sverige riskerar vite
Vad som är tillräckligt för att Sverige ska leva upp till EU:s krav går inte att besvara i dag, säger hon. Hoppet stod till att den Nationella prövningsplanen, där översynen ingick, för att anpassa vattenkraften till moderna miljövillkor efter några år skulle ge resultat.
Vilka effekter den nya regeringens beslut får är också svåra att förutspå.
– Vi riskerar ett vite på 500 miljoner kronor om vattenkraften inte miljöanpassas enligt EU:s krav. Pengar som jag tycker skulle kunna användas på ett bättre sätt.
Vattenkraft
Det finns cirka 2 000 vattenkraftverk i Sverige, varav runt 200 är större – med en effekt på 10 MW eller mer. Svensk vattenkraft producerar under ett år med normal vattentillrinning omkring 65 TWh el. Vattenfall är den största vattenkraftsproducenten.
Kraftverken i Norrland producerar 80 procent av vattenkraftsproduktionen i Sverige, resten kommer från kraftverk som i Svealand och Götaland.
Vattenkraft bygger på ett naturligt kretslopp där vatten avdunstar från haven och faller som regn eller snö över land. Det smälta vattnet och regnvattnet rinner sedan nedåt mot vattendragen där vattenkraftverken finns. Själva elproduktionen i ett vattenkraftverk sker när vattnet strömmar genom kraftverkets turbiner som börjar rotera. Den roterande turbinen driver i sin tur en generator, som omvandlar energin i vattnet till el. Avgörande för hur mycket el som kan produceras är hur stor fallhöjden är, och hur mycket vatten som passerar turbinen.
För att öka fallhöjden och för att kunna lagra vatten byggs dammar. Dammarna skapar stora vattenmagasin som gör det möjligt att anpassa elproduktionen efter säsong och samhällets behov av el. I en del magasin kan vatten lagras under flera år. Det största vattenmagasinet i Sverige är sjön Vänern.
Källa: Energiföretagen