Mat & jordbruk
”Förvånande hur lite vi vet om de vanligaste insekterna”
Låt maskrosorna växa, fånga kol i jorden och vårda dina daggmaskar ömt, uppmuntrar författaren och biologiprofessorn Dave Goulson läsarna i sin nya bok Den vilda trädgården. Han hoppas att fler ska våga låta sina trädgårdar vara – tänk om det stiliga glödsandbiet kommer till just dig?
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Dave Goulson är inne på sin sjätte trädgård, den första skaffade han när han var 19 år. Nu huserar han i en ovårdad och högt älskad hektar på den brittiska landsbygden norr om Brighton. Här tillbringar han just nu i princip all sin tid, efter att alla planerade resor, inklusive en till Sverige, ställts in på grund av coronavirusets framfart.
– Det finns verkligen värre platser att sitta instängd på under en global kris som den här. Vi är tillsagda att stanna hemma och jag förstår allvaret i situationen – men även om det kan låta förskräckligt så trivs jag med den här situationen. Jag har min trädgård och vädret är perfekt.
Dave Goulson är biologiprofessor vid Sussex University med insekter och framförallt humlor som specialområde. Hans första bok Galen i humlor, en kärleksfull djupdykning i humlornas universum, blev en bästsäljare. Och han har fortsatt att ihärdigt och i en rad böcker pedagogiskt försökt visa vilken avgörande roll de små strävsamma pollinerarna spelar i hela jordens ekosystem.
En vildvuxen historia
Dave Goulson lever som han lär och den egna trädgården är en vildvuxen historia, som också har varit platsen för åtskilliga humlestudier och annan insektsrelaterad forskning.
– Det är en av de trevligaste aspekterna av min humleforskning, att de faktiskt lever här i min trädgård. De är förvånande hur lite vi vet om de vanligaste insekterna som finns runtomkring oss i trädgårdar och parker. Vi forskare kan lära oss mycket utan att behöva lämna våra bakgårdar. Inte minst nu är det oerhört praktiskt.
Även om hans trädgård är långt ifrån den klassiskt brittiska trädgården eller parken, där det spelas kricket och dricks Pimm’s, så är den nya boken ingen uppgörelse med välansade engelska gräsmattor. Britterna har en bra bit kvar till de vildvuxna trädgårdarna som Dave Goulson helst skulle vilja se, men han ser också att intresset för rewilding, förvildande, har blivit riktigt stort och att allt fler förstår vikten av en biologisk mångfald. Det vill han ta vara på, och föreslår att vi börjar där vi står.
Se din gräsmatta som ditt egna rewilding-projekt. Börja med att släppa lite på kontrollen och se vad som händer.
– Se din gräsmatta som ditt egna rewilding-projekt. Börja med att släppa lite på kontrollen och se vad som händer. Lite högre gräs, maskrosor och andra blommor blir ganska vackert. Men det är en annan sorts skönhet som vissa kanske behöver lite tid för att vänja sig vid.
– Det finns förstås ett spektrum av trädgårdar och trädgårdsmästare. Trädgårdsskötsel kan orsaka enorma ekologiska fotavtryck och vara direkt skadligt för planeten. Det går att förorena en trädgård ordentligt med kemikalier som säljs i handeln. Men görs det på rätt sätt är trädgårdsskötsel fantastiskt för vår planet.
Mer trädgårdsyta än naturreservat
I Den vilda trädgården berättar han om sin egen pappa. Med en förkärlek för klargröna, välansade gräsmattor, allra helst med de där ränderna som en effektiv motorgräsklippare ger, skulle pappan ha hamnat i motsatt ände av trädgårdsspektrumet jämfört med Dave Goulson, som strävar efter en så insektsvänlig trädgård som möjligt. Hans mål är inte att få den breda allmänheten att helt förvilda sina trädgårdar, men kanske kan fler röra sig åt det hållet på skalan?, funderar han.
– Det finns enormt många trädgårdar i världen och i takt med att vi människor blir fler blir också trädgårdarna fler. Bara här i Storbritannien är trädgårdarnas yta större än landets alla naturreservat tillsammans, det är en stor potential.
Tre tips på bivänliga trädgårdsväxter
• Anisisop, blå blomspiror som bina älskar.
• Kungsmynta, lättodlad och älskad av pollinatörer.
• Dahlia brukar inte omnämnas som bra för just pollinatörer, men de öppna, enklare sorterna är omtyckta av humlor.
Källa: Dave Goulson
När intresset för wildlife gardening, trädgårdsskötsel som gynnar djur, växer hoppas Dave Goulson att tiden också är mogen för en diskussion om de större frågorna inom biologi och biologisk mångfald.
– Klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald kan vara svindlande att tänka på, men vi kan var och en göra skillnad i det lilla.
”Vi rör oss i cirklar”
Den stora orsaken till nedgången av insekter i världen är det industriella, storskaliga jordbruket och Dave Goulson har i många sammanhang pekat på skadorna som neonikotinoider och andra kemikalier orsakar. Han tror inte att förbud hjälper mot de skadliga kemikalierna i jordbruket.
– Vi rör oss i cirklar. Sedan DDT förbjöds har vi sett flera generationer bekämpningsmedel dyka upp, för att efter en tid förbjudas och sedan ersättas av andra, lika skadliga. En del av de nya medel som har dykt upp på marknaden ser inte alls bättre ut än neonikotinoider som EU har förbjudit.
– Vi blir inte av med de här skadliga kemikalierna förrän vi inser att användandet av bekämpningsmedel måste minska generellt. På andra sidan står en mäktig lobby med miljardföretag i ryggen, det är ett svårt slag att vinna.
Men kanske är vi mogna för en omställning av jordbruket, verktygen finns, menar Dave Goulson. Jordbruket är kraftigt subventionerat, inte minst av EU, och subventionerna skulle kunna användas till en omställning. Det som krävs är politiska beslut, men de kommer inte förrän människor efterfrågar dem.
– Den minskande biologiska mångfalden är ett lika stort problem som klimatförändringarna, vi måste klara av båda utmaningarna. Kanske kan lite vildare trädgårdar få fler att vilja äta mat som har odlats hållbart och hälsosamt.
Studier om pollinatörer i trädgård och odling
• En studie vid University of Bristol pekar på att de urbana trädgårdarna, förortsträdgårdar och stadsparker, har fått en stor betydelse för bin och andra pollinerare. Där är mångfalden av växter större än i dagens jordbrukslandskap, som ofta domineras av ett fåtal grödor.
”I grunden är det förstås ett underkännande av moderna jordbruksmetoder, men också väldigt uppmuntrande för oss hemma-trädgårdsmästare som gärna planterar vilda och djurvänliga växter och lämnar lite utrymme för naturen”, säger Dave Goulson.
• Dave Goulson har i tidigare böcker hänvisat till studier som visar att om åtta procent av odlingsarealen avsattes till blomsterblandningar skulle antalet pollinatörer öka, men även insekter som blomflugor, jordlöpare och andra – som håller nere mängden skadedjur – skulle bli fler. I en studie ser Goulson och hans kollegor att det går att få en större mångfald av pollinatörer i jordbrukslandskapet genom att så en genomtänkt mix av vilda blommor i anslutning till åkrarna.
• I Den vilda trädgården skriver Dave Goulson om Jennifer Owen som kategoriserade alla levande varelser i sin trädgård. Under en trettiofemårsperiod identifierade hon 2 673 olika arter i den helt vanliga trädgården på 700 kvadratmeter. Hon hittade 474 växtsorter, 1997 insektsarter, 138 andra ryggradslösa djur och 64 ryggradsdjur (främst fåglar).