De senaste hundra åren har hälften av världens mangroveskogar försvunnit. På Sri Lanka har man tagit krafttag mot problemet. All mangroveskog ska skyddas – och det är kvinnorna som gör jobbet.

I den lilla lankesiska byn Weehena sitter ett 20-tal kvinnor på plaststolar i en trädgård. Solen skiner och svetten pärlar sig i pannorna, men det hindrar dem inte från att dricka rykande hett sött te. Stämningen är upprymd. En 79-årig kvinna ställer sig upp och sjunger en trudelutt, ivrigt påhejad av de andra.

Så fort pausen är slut försjunker alla i koncentration och lyssnar uppmärksamt. I händerna håller de varsin papperslunta. Det är affärsplaner. Kvinnorna har erbjudits mikrolån för att starta små företag i hemmen och på så sätt betala sina barns skolgång.

Slå larm vid illegal skövling

Weehena ligger i ett av Sri Lankas mest mangrovetäta områden och i utbyte mot en mycket generös återbetalningsplan ska kvinnorna hålla ett öga på mangroveskogarna.

De ska slå larm om de upptäcker illegal skövling och även plantera nya träd.
– Mangrove brinner långsamt och med mycket värme. Bland lokalbefolkningen är träden populära som ved. Det vill vi ändra på, säger kursledaren Primrose Fernando.

De senaste hundra åren har hälften av världens mangroveskogar skövlats. På Sri Lanka har det gått ännu längre. Mer än tre fjärdedelar är redan borta och skogsskövling räknas som landets största miljöproblem. Privatpersonerna är dock långt ifrån det största hotet. Enorma arealer mangroveskog har skövlats för att ge plats åt räkodlingar och hotell.

Sri Lankas president är själv mycket engagerad i frågan och för ett par år sedan blev landet först i världen med att skydda all sin mangroveskog. Sammanlagt 15 000 kvinnor i 1500 byar ska bli skogvaktare och utbildas i naturvård och ekosystem. En av dessa är Nimini Priyanthi.
– Jag kände till mangroveträd, men jag visste inte att de var så viktiga för ekosystemet eller att de renade luften, säger Nimini Priyanthi.

  • Sammanlagt 15 000 kvinnor ska utbildas till skogvaktare. Många är mycket fattiga. En del är änkor.
  • På Sri Lanka utbildas lokala kvinnor till att vakta skogarna och slå larm vid illegal skövling. I gengäld får kvinnorna varsitt mikrolån. Kursledaren Primrose Fernando fick själv ett mikrolån en gång i tiden. Hon berättar att nästan alla betalar tillbaka sina lån.
  • Shamali Gayanthi har länge odlat blommor och sålt till grannkvinnorna. Med sitt mikrolån ska hon utöka verksamheten. Favoritblomman är färgglada bouganvilla.

Plantskola för återplanteringsprojekt

Kursen hålls i hennes trädgård. Med en snabb nickning får hon tillåtelse att smita iväg en liten stund, hon vill visa oss något. En bit längre in i trädgården ser vi en liten hönsgård. Inuti promenerar ett gäng kycklingar.
– När jag får mitt mikrolån vill jag köpa fler och sälja dem. Marknaden är god, det vet jag redan, säger hon.

Även från forskarhåll är man positiva till skogvaktarprojektet. Marappullige Priyantha Kumara vid Ocean University of Sri Lanka är specialiserad på mangroveträd och mån om att utbilda lokalbefolkningen. I en grannort till Weehena ligger ett stort mangrovemuseum dit allt från förskolebarn till universitetsstudenter kommer för att lära sig mer.

Mangrove är ett effektivt skydd mot tsunamis. Träden bromsar vågorna. När man vet det blir det extra viktigt att vara med i det här projektet.

Här finns också en plantskola som odlar alla de träd som behövs i återplanteringsprojekten.
– På Sri Lanka finns 22 arter av mangrove. Här kan man titta på alla och konstatera hur olika de är. En del ser ut som höga palmer, andra är mer som täta buskar, säger Marappullige Priyantha Kumara.

Arter beroende av mangroven

Vi hoppar i en båt och glider sakta fram i lagunen. De frodiga mangroveträden tornar upp sig på båda sidorna om båten och i det grumliga vattnet gömmer sig allt från krabbor till sjögurkor, sjöhästar, havssköldpaddor, giftiga vattenormar och krokodiler.

Många arter är direkt beroende av mangroven för att överleva. För småfiskar fungerar träden som barnkammare, men också som skydd mot större fiskar.
– Alla de här träden på höger sida planterades 1995. På den tiden var det bara en helt tom yta som hade övergivits av räkodlare, säger Marappullige Priyantha Kumara.

Vi vinkar till en fiskare som sakta drar upp sitt nät ur vattnet. Fiskemännen i området har mycket god koll på mangrovens viktighet. Faktum är att mangrovemuseet och plantskolan initierades av Sudeesa, en organisation som från början startades av fiskemän.

Man hade insett att fisken minskade när mangroven höggs ner och ville göra något åt det. Marappullige Priyantha Kumara är glad att det finns en stor enighet kring mangrovefrågorna och att även regeringen stöttar projekten.

  • Mangroveträden växer i vatten och har mycket snillrika metoder att fånga syret i luften. ”Trädens rötter tittar upp ur marken. En del ser ut som små pennor, andra växer i stora bågar” säger Marappullige Priyantha Kumara som är forskare i ekologi.
  • Kvinnorna har en mycket låg ställning i landet och utsätts i hög grad för våld och diskriminering. Organisationen som driver projektet beskriver hur det har skett en radikal förändring av kvinnornas sätt att vara sedan de involverats i mangroveprojekten. Kampen för jämställdhet och kvinnliga rättigheter som pågår i de frodiga mangroveskogarna har byggt helt nya självförtroenden.
  • De lankesiska forskarna har testat hur nära inpå varandra mangroveträden bör planteras. Vid hög densitet hade 95 procent av träden överlevt efter fyra år, men bara 50 procent av träden som placerats glesare. ”När densiteten är högre hjälps plantorna åt, de konkurrerar inte med varandra. Det var mycket förvånande” säger Marappullige Priyantha Kumara.

Effektivt skydd mot tsunamis

Ett par kilometer bort, i Weehena, är utbildningen precis slut för i dag. Kvinnorna drar iväg på mopeder eller promenerar till fots. Fortfarande återstår ett par dagars utbildning innan de kan sätta i gång med sina nya företag. Nimini Priyanthi ställer i ordning stolar och städar upp efter de andra kursdeltagarna.

Hon berättar att hon tydligt minns tsunamin 2004. Sammanlagt dog 30 000 lankeser och Sri Lanka var ett av de länder som drabbades absolut hårdast. Nimini Priyanthi hoppas att de aldrig behöver uppleva det igen.

– Vi i Weehena klarade oss förhållandevis bra eftersom vi har en lagun mellan oss och havet, men på en del platser förlorade man allt. Mangrove är ett effektivt skydd mot tsunamis. Träden bromsar vågorna. När man vet det blir det extra viktigt att vara med i det här projektet.

Mangrove

Mangroveskogen tar upp fem gånger så mycket koldioxid som andra skogar. Trädens rötter binder också jorden och förhindrar därmed jorderosion. Mangroven är dessutom livsnödvändig för djurlivet.

Det finns cirka 60 arter av mangrove runt om i världen. En tredjedel, 22 arter, går att hitta på Sri Lanka. En del har medicinska värden. Andra lämpar sig mycket bra som virke. En art, som också kallas för mangroveäpple, har frukter som är goda att pressa och dricka.

Organisationen Sudeesa startades för att gynna det lokala fisket. Sedan dess har man fortsatt och det lokala projektet har blivit en nationell angelägenhet. I dag kommer en stor del av finansieringen från den amerikanska organisationen Seacology. Liknande initiativ finns i länder som Bangladesh, Thailand och Pakistan.

Att mangroven behövs råder det inga tvivel om. När den stora tsunamin vällde in över Sri Lanka 2004 drabbades befolkningen väldigt olika – beroende på hur de bodde. I en by som saknade omkringliggande mangroveskog miste 6000 personer livet.

I en annan by var det två personer som miste livet eftersom den täta mangroven bromsade stora delar av flodvågen. Det visade en rapport som gjordes på uppdrag av International Union for Conservation of Nature.