Forskarna som ska rena världens vatten

Vägg i vägg med bostadshusen uppe på Henriksdalsberget, högt ovanför den hårt trafikerade bilvägen in mot Stockholms city, pågår forskning som ska rädda världen från vattenbrist.

– Det pratas om brist på olja, men det är bara peanuts om man jämför med bristen på sötvatten. Vi kan klara oss utan olja, men vi klarar oss inte många dagar utan vatten, säger Lars Bengtsson, driftledare och utvecklingsingenjör vid forskningsanläggningen Hammarby Sjöstadsverk.

Lars Bengtsson har jobbat på Sjöstadsverket, som sedan årsskiftet går under namnet Sweden Water Innovation Center, sedan 2003. Målet för det nya centret är att bli en världsledande forskningsanläggning inom vattenreningsteknik.

– Det här är drömjobbet inom VA-branschen. Här finns alla verktyg som man kan önska sig som ingenjör, och en otroligt kreativ miljö med kunniga och engagerade medarbetare.

Öka tillgången på rent vatten

Inne i anläggningen är det trångt. De olika forskningsförsöken står mer eller mindre på varandra. Sjöstadsverket samarbetar med både företag och högskolor. Just nu är det cirka tio försök igång samtidigt. En viktig inriktning för forskningen handlar om hur framtidens reningsverk ska kunna återvinna avloppsvatten. Och inte som vi gör idag, släppa ut avloppsvattnet i sjöar och hav, för att sedan ta upp det igen.

För att lyckas med detta behövs flera olika reningstekniker. Vilka de är beror enligt Lars Bengtsson på vart vattnet ska. Rent vatten behövs till så mycket mer än matlagning och som törstsläckare. Den största delen, ungefär två tredjedelar, används inom jordbruket.

– Ska vattnet användas inom jordbruket kan det exempelvis vara bra att rena på ett sätt så att näringssalter, som kväve och fosfor, finns kvar. Men det är fortfarande viktigt att se till att få bort parasiter och bakterier.

Utvecklar reningstekniker

Enligt Lars Bengtsson finns en del av de här teknikerna redan idag. Men det som är unikt med Sjöstadsverket är att reningstekniker, utrustning och kompetens är samlat under samma tak. Det skapar möjligheter för nya typer av lösningar.

– För att återvinna vatten till jordbruket kan det krävas en kombination av reningsmetoder för att säkerställa att vattnet är schysst. Och genom att vi har alla tekniker på plats kan vi snabbt ta fram nya lösningar utan någon direkt uppstartstid.

En spännande teknik som man utvecklar på Sjöstadsverket är ozonbehandling, vilket används för att få bort läkemedelsrester och parasiter ur vattnet.

– Det är en väldigt effektiv, men otroligt energikrävande metod. Vårt projekt handlar om att undersöka hur mycket doseringen av ozon kan minska utan att reningen försämras.

Målet för Sjöstadsverket är att ny teknik och kunskap ska nå ut globalt. Lars Bengtsson tar Kina som exempel, där börjar läget bli akut.

– I Kina hämtar man upp mycket av sitt vatten från grundvattnet, det gör att grundvattennivån nu sjunker rejält. Här gäller det därför att tänka om, och istället se avloppsvattnet som en resurs, och använda tekniker som kan återanvända avloppsvatten.

Utvinner biogas

Förutom olika reningsmetoder som kan återvinna avloppsvatten har forskningsanläggningen även en annan inriktning. Det handlar om att få dagens energikrävande reningsverk att istället bli nettoproducenter av energi.

Utanför anläggningen står det försök som ska göra den andra utmaningen möjlig. Det är en biogasanläggning i miniatyr. Försöket går ut på att hitta metoder som ska effektivisera biogasproduktionen. Lars Bengtsson berättar att man i pilotskala har lyckats att öka mängden producerad biogas. Nu påbörjar man försöket i full skala.

Metoderna för att utvinna biogas i reningsprocessen hör till Lars Bengtssons personliga favoriter. Återigen handlar det om att se reningstekniken som en resurs.

– Det här är det klimatsmartaste bränsle du kan tänka dig. Tänkt dig en reningsprocess som faktiskt kan ge mer energi än vad den tar!