Forskning om identiteterna som hotas i klimatomställningen

Om klimatarbetet upplevs som ett hot mot ens identitet kan det leda till motstånd. Ett nytt forskningsprojekt ska ge djupare förståelse för hur våra identiteter skapar hinder och möjligheter i omställningen.

Forskaren Felix Schulz är mitt i flytten från Leeds till Lund, och precis i starten av ett nytt forskningsprojekt. Han ska undersöka vilken betydelse identiteter kopplade till arbetslivet har för klimatarbetet.

− I strävan mot minskade koldioxidutsläpp finns stora likheter mellan Storbritannien och Sverige, inte minst genom att båda länderna har stora industrier och många industriarbetare, vilket är en grupp som drabbas särskilt hårt i omställningen, säger han.

För att få ner koldioxidutsläppen kan vissa industrier, som kolindustrin och oljeindustrin, behöva avvecklas och de som jobbar inom dessa branscher går mot en osäker framtid.

Felix Schulz konstaterar att många som arbetar inom branscher som beskrivs som problematiska ur klimatperspektiv älskar sina jobb och känner stark kollegial gemenskap.

− Plötsligt upplever man nu att det hotas av klimatarbetet. Det kan leda till antagonism, vilket vi inte har råd med eftersom klimatförändringarna kräver att vi förändrar samhället snabbt och radikalt.

Svårt att byta bransch

Felix Schulz upplever att de insatser som görs riktat till yrkesgrupper som riskerar att försvinna i omställningen inte i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till den stora betydelse som jobbet ofta har för identiteten. Han berättar som exempel om olika initiativ riktat till kolarbetare. 

− Vissa har inte varit så framgångsrika, förklarar han.

Han nämner bland annat en typ av projekt där myndigheterna har försökt att omplacera arbetare från kolfälten till den underbemannade sjukvårdssektorn.

− Då har man inte alls förstått hur viktigt jobbet är för identiteten. För många av oss handlar jobbet inte bara om att tjäna pengar utan det blir en viktig del av vilka vi är. Vad vi jobbar med är ju ofta det allra första vi säger när vi ska berätta om oss själva för andra.

Eftersom jobbet för många av oss är centralt för hur vi ser på oss själva tycker han inte att man kan förvänta sig att någon som har jobbat hela sitt liv inom till exempel stålindustrin plötsligt ska vilja jobba inom sjukvården eller äldreomsorgen. 

− För att hitta hållbara lösningar för anställda inom industrier som står inför nedgång tror jag att man behöver förstå vad det är i jobbet som är viktigt för identiteten. Är det just kolet, och att man kommer från en kolregion? Då behövs kanske främst satsningar som gör det möjligt för regionen att utvecklas inom ett andra områden. Är själva sysslorna som man utför viktiga, till exempel att man är maskinförare? Då blir det antagligen lättare att byta bransch om man får behålla den yrkesrollen.

Förlorade i omställningen?

Det Felix Schulz ska göra i det nya forskningsprojektet är att ta ett brett grepp och försöka peka ut inom vilka olika branscher, yrken och regioner det riskerar att uppstå konflikter i relation till klimatarbetet. Han kommer göra storskaliga enkätundersökningar för att ta reda på i vilka yrkesgrupper det finns särskilt starka identiteter kopplat till jobbet, och där det samtidigt förekommer kritik mot branschen ur klimatperspektiv. Sedan ska han gå djupare, för att försöka förstå vad det är i de här jobben som är viktigt för identiteten.

Projektet har titeln ”Förlorade i omställningen? Upplösning av arbetaridentiteter i transformationen mot en fossilfri framtid”. Han tror att många som jobbar inom branscher som pekas ut som problematiska ur klimatperspektiv upplever just att man håller på att förlora en del av sig själv.

− Jag hoppas att forskningen ska kunna hjälpa beslutsfattare att identifiera vilka insatser som behöver göras för att fler ska kunna känna delaktighet i omställningen, och till vilka sådana satsningar bör riktas, säger han.

Studerar fackförbundens roll

Felix Schulzs studie spänner över tre länder: Sverige, Tyskland och Storbritannien. Alla är starka industriländer med liknande utmaningar i klimatarbetet men också delvis skilda förutsättningar.

− Sverige har till exempel starkare fackförbund än Storbritannien och Tyskland, och jag är intresserad av om det påverkar hur hotade industriarbetare känner sig av klimatarbetet.

Han har tidigare forskat om hur tyska arbetare ser på klimatomställningen, och i ett pågående projekt undersöker han hur fackförbund i 13 olika länder tar sin an klimatfrågan.

− Fackförbunden har en unik position. De kan ta initiativ till samtal och debatter, och vara med och söka lösningar vilket kanske kan hjälpa medlemmarna att inte känna sig så ensamma och ha lättare att tänka konstruktivt kring förändring. Så kan det vara, men det är bara spekulation än så länge. Det är något jag vill titta vidare på i det nya projektet.