Tanken var att främst studera hur vinterkräksjukan sprids under vintern, men med stundande coronakris blev forskarna nyfikna på om samma princip gäller coronaviruset.

Hallå där Jakob Löndahl, universitetslektor i aerosolteknologi vid Lunds universitet.

Vilka likheter/skillnader har kräksjukan och covid-19?
–  Vid vinterkräksjukan har vi sett att smittspridning sker via droppar i luften vid kräkningar men inte lika tydligt vid toalettspolning. Eventuellt sprids covid-19 vid hostningar, nysningar och vid olika typer av vårdmoment, men det är för tidigt att säga. V vet ännu inte tillräckligt om det nya viruset.

Jakob Löndahl, universitetslektor i aerosolteknologi. Foto: Kennet Ruona

När vet ni mer?
–  Sedan några veckor tillbaka samlar vi in luftprover på infektionsklinikerna i Lund och Malmö. Prover tas från korridorer, allmänna utrymmen och inne i patientrum. Vi hoppas ha ett första resultat inom några veckor, som i första hand kan spridas och användas direkt inom vården.

Vilken är er största utmaning?
–  Att minimera smittrisker vid mätningarna inne hos patienterna. De som vårdas vid infektionskliniken är ofta allvarligt sjuka och vi måste ha samma skydd som personalen som vårdar coronapatienter – munskydd, visir för ansiktet, handskar och skyddsförkläde.

Hur kan er forskning bidra till dagens kris?
–  Det finns bara en handfull forskargrupper i världen som har den metodik som vi har utvecklat genom våra studier av vinterkräksjukan. Och den behövs nu. Resultaten vi får fram är kortsiktigt superviktiga för att hjälpa vårdanställda att använda rätt andningsskydd i olika situationer. På längre sikt kommer forskningen att ge oss en bättre förståelse för hur vi kan utforma hälsosamma byggda miljöer med minskad risk för luftburen smitta av olika slag.

Hur påverkar årstiden smittspridning?
–  Flera av våra vanligaste infektionssjukdomar har en tydlig säsongsvariation, typiskt med en topp kring februari, men det är inte klarlagt vad denna egentligen beror på. Ibland föreslås att vi blir mer sjuka på vintern därför att vi är mer inomhus, men det kan inte vara hela sanningen. Vi är utomhus ungefär lika mycket året om undantaget semestern; vi jobbar, sover och befinner oss i största allmänhet mest inomhus. Andra faktorer som skulle kunna spela roll är torr inomhusluft på vintern, sänkta nivåer av D-vitamin under den mörka årstiden, mindre dagsljus och ökad trötthet vintertid. Om dessa faktorer påverkar covid-19 vet vi ännu inte.

Kan vi bli friskare inomhus?
–  Absolut, att skapa god luftmiljö inomhus kan ha stor effekt på folkhälsa och förlänga livet. På vintern får vi torr luft i Sverige, det känns exempelvis att man blir torr i halsen. Många upplever att det blir behagligare att andas när luften är fuktigare, inte minst människor med luftvägsproblem. Luftfuktigheten är en viktig faktor för hur smitta sprids, det har vi sett från vår forskning om vinterkräksjukan, men vi vet inte om det gäller covid-19 ännu. Låg luftfuktighet gör nästan säkert att virusen stannar längre i luften. Troligtvis påverkas också virusens livslängd av luftfuktighet – åtminstone är det så för många andra virus.