Forskare undersöker varför vi blir mer sjuka på vintern

Varför blir vi oftare sjuka under vintern? Mitt i vinterkräksjukans högsäsong startar nu ett forskningsprojekt som ska ta reda på mer om luftfuktighetens roll när virus sprids.

Influensa och vinterkräksjuka är två ovälkomna sjukdomar som brukar göra entré i början av varje vinter och nå sin topp den här årstiden. Anledningen till att sjukdomarna drabbar oss just på vintern sägs vara den torra luften som årstiden för med sig.

Befintliga forskningsresultat kring luftens roll är dock spretiga och därför ska Jakob Löndahl, universitetslektor i aerosolteknologi vid Lunds universitet, ta reda på mer om hur luftburna mikroorganismer påverkas av luftfuktighet.

Luftfuktighet och smittspridning

I det nystartade projektet ska han främst studera noroviruset, det virus som orsakar just vinterkräksjuka. Målet är att få en tydligare bild av hur vinterkräksjukans virus och andra mikroorganismer överlever vid olika luftfuktighet.

– Tidigare studier ger ganska osammanhängande information om sambandet mellan luftfuktighet och hur luftburna virus och bakterier sprids.

– Både aerosolteknologi och molekylär mikrobiologi har utvecklats enormt under senare decennier och vi hoppas kunna ge tydligare resultat när projektet är klart, säger Jakob Löndahl.

Viruspartiklarnas storlek kan ha betydelse

En av förklaringarna bakom teorin att torr luft gör oss sjukare är kopplad till viruspartiklarnas storlek. I torr luft är partiklarna mindre och kan lättare sväva omkring i luften, vilket innebär att vi oftare andas in dem.

I fuktig luft är viruspartiklarna större eftersom vätskan från fukten inte avdunstar så fort från partikeln. Större partiklar faller fortare ner mot marken och smittar inte lika effektivt.

– Jag är personligen tveksam till den teorin. Vi vet att luftfuktigheten påverkar partikelstorleken och att detta i sin tur får konsekvenser för hur partiklarna sprids, men jag är skeptisk till att det är den dominerande förklaringen. Istället tror jag att luftfuktigheten har ett samband med partiklarnas överlevnadsförmåga. Luftens vatteninnehåll spelar roll för livsdugligheten och därmed för hur de sprider smitta.

Om luftfuktigheten visar sig ha betydelse kan kunskapen användas för att optimera inomhusmiljön.

Jakob Löndahl hoppas att resultaten från projektet kan bidra till minskad sjukfrånvaro i samhället.

– Om luftfuktigheten visar sig ha betydelse kan kunskapen användas för att optimera inomhusmiljön. Det kan i så fall förbättra folkhälsan eftersom det skulle innebära färre sjukdagar, mindre risk för spridning av nosokomiala infektioner [sjukhussjukan, reds anm.] och friskare skolor, säger han.

Ventilationen också viktig

Luftfuktighet tros alltså vara en viktig komponent när det gäller smittspridning, men det finns även andra parametrar att ta hänsyn till. Fredrik Haux, som är utredare inom området miljöhälsa på Folkhälsomyndigheten, förklarar att även ventilation är en viktig faktor.

– Tillräcklig mängd luft i en lokal behöver bytas ut för att minska nivåerna av bakterier och virus. I till exempel skolor och förskolor finns regler för vilka flöden som krävs. Men man behöver även tänka på hur luftflödena rör sig i en lokal, säger han.

–  Luften i förskolans skötrum är per definition smutsig och ska inte komma ut i den övriga verksamheten. Ibland saknas ventilation, men om skötrummet har ventilation är det viktigt att veta hur luften rör sig för att veta var man till exempel ska lägga rena handdukar i förhållande till skötbordet för att undvika att de ligger mitt i luftflödets väg, säger Fredrik Haux.

En kombination av faktorer

Jakob Löndahl håller med om att ventilationen är viktig, han har tidigare gjort en studie på sjukhus som visade att just ventilationens placering har stor betydelse för bakterienivån i luften. Men han tillägger att hygien, nivåer av andra luftföroreningar samt solinstrålning också kan påverka spridning av virus och bakterier.

– Att vissa sjukdomar är vanligare under vintern beror troligtvis på en kombination av många faktorer. Det finns dock skäl att tro att luftfuktighet är en av de viktigaste komponenterna och därför behöver vi förstå det här bättre, avslutar Jakob Löndahl.