Forskare undersöker landet bortom tillväxten

I över 200 år har vi haft ständig tillväxt. Vad händer om den avstannar? Mikael Malmaeus och Christer Sanne är två forskare som menar att det är hög tid att våga ”bryta” med tillväxten och sätta välfärd före välstånd.

– En grundförutsättning för ett hållbart samhälle är att vi begränsar vårt uttag av naturresurser. Men tillväxt bygger på att flödet av råvaror ökar hela tiden. För att uppnå hållbarhet behöver vi ”bryta” med tillväxten, säger miljöforskaren Mikael Malmaeus, som är verksam vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Han är en av flera svenska forskare i det nystartade stora tvärvetenskapliga forskningsprojektet ”Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande”. Forskarna ska undersöka vad som händer om tillväxten avstannar, oavsett om avstanningen är en politisk väg vi väljer för att vi vill ställa om vårt samhälle, eller om den drabbar oss på grund av finansiella svårigheter eller energikriser. Alltså oavsett om man ideologiskt ser så kallad nolltillväxt som en möjlighet eller som ett hot.

– I över 200 år, sedan den industriella revolutionen, har vi haft ständig tillväxt, med bara enstaka och korta avbrott, som till exempel under finanskrisen 2008. Det finns ingen långvarig erfarenhet av ett samhälle utan tillväxt, säger Mikael Malmaeus.

Mikael Malmaeus, som gjort en svensk version av den kanadensiske ekonomen Peter Victors låg-tillväxt-modell (se faktaruta), hoppas för sin del att det är ett val vi aktivt gör, i syfte att förbruka mindre naturresurser. I fattiga länder finns fortfarande ett stort behov av tillväxt, men inte i rika länder som Sverige, menar han.

Är vi inte beroende av tillväxt för vår välfärd?
– Nej, välfärd kräver inte tillväxt, svarar Mikael Malmaeus. Tillväxten kan vi öka genom att investera mer och mer i byggnader och maskiner, men vi får inte mer välfärd av det. När man byggt ut välfärden har det alltid byggt på höjda skatter. Idag tror man, att om man höjer skatten, då slår det mot tillväxten, och tillväxten går före allt.

– En rad strukturer i samhället har ekonomisk tillväxt inbyggda som en förutsättning, så om vi hade nolltillväxt skulle vi naturligtvis behöva hantera ett havererat finansiellt system. Men vi skulle också behöva en mycket mer aktiv fördelningspolitik. Sociala orättvisor har vi hittills hanterat genom att säga att ”tillväxten gör att alla får det bättre”. Utan tillväxt måste vi fördela det vi har idag på ett bättre sätt, då kommer man inte längre ifrån fördelningsfrågorna, säger Mikael Malmaeus.

Utan tillväxt måste vi fördela det vi har idag på ett bättre sätt, då kommer man inte längre ifrån fördelningsfrågorna.

Skilja på välfärd och välstånd

Christer Sanne är pensionerad forskare i samhällsplanering vid KTH som bland annat skrivit boken Keynes barnbarn (2007) och rapporten Hur vi kan leva hållbart 2030 på uppdrag för Naturvårdsverket.

– Man säger ofta att vi kan få ökad jämlikhet om vi har tillväxt, för då kan man ge av den växande kakan. Men de senaste decennierna har vi haft ökad tillväxt och samtidigt ökande klyftor. Av 100 dollars tillväxt i världen under 1990-talet tillföll bara 60 cent de fattigaste, säger han och hänvisar till den brittiska tankesmedjan New Economics Foundation.

– Vi måste skilja mellan välfärd och välstånd, fortsätter Christer Sanne. Välfärd innebär att vi har det bra i olika avseenden, och det är inte samma sak som att ha mycket pengar eller materiella tillgångar. Förr levde vi i en knapphetsekonomi. Då var det viktigt hur man använde sina resurser. Tack vare att vi blivit allt mer produktiva lever vi numer i en ymnighetsekonomi. Vi är bortom materiell nöd i Sverige. Nu är snarare problemet hur vi ska kunna få människor att konsumera allt som produceras, för att inte skapa arbetslöshet.

I ett hållbart samhälle måste vi både arbeta och konsumera mindre, anser Christer Sanne. Vår ökade produktivitet borde vi ta ut i kortare arbetstid, i stället för högre lön och mer konsumtion, som ger tillväxt.
– 40-timmarsveckan fick vi 1973. Sedan dess har vi blivit minst dubbelt så rika. Ändå har vi inte gjort något åt arbetstiden, säger Christer Sanne.

Ett samhälle utan tillväxt, hur skulle det se ut?
– Det behöver inte vara så förfärligt annorlunda. Det kan fortfarande innebära ett modernt och bekvämt liv. Materiellt skulle vi kunna ha det som på 1990-talet – och det gick ingen nöd på oss svenskar då – men med morgondagens teknik och mer ledighet.

I frågan om tillväxten och det hållbara samhället visar staten upp ett janusansikte, med dubbla budskap, menar Christer Sanne. Å ena sidan uppmanas vi att skona miljön, å andra sidan att konsumera mer för att öka tillväxten.

Hur ska då en förändring komma till stånd? Hur ska vi kunna bygga socialt och ekologiskt hållbara samhällen som sätter välfärd före välstånd?
Ibland talas om att kraften till förändring måste komma från ”gräsrötterna”, det vill säga folket, bestående av enskilda individer. Andra hävdar att det är statens ansvar.

– Alla väntar på varandra, svarar Christer Sanne. ”Folket” vill att politikerna ska säga ifrån, medan politikerna inte litar på att folk ska godta deras beslut. Företagen går också och väntar. Det finns kloka företagare som förstår att utvecklingen inte är hållbar och som är beredda till förändring. Men då vill de att politikerna ska sätta villkor så att det blir lika för alla. Och under tiden hänvisar både företagen och politikerna till konsumentmakten…