Forskare letar lösningar på gruvkonflikter

I Sverige har vi en lång tradition av mineralbrytning, och en lika lång historia av konflikter kring gruvornas påverkan på ekonomi, miljö och människa. Vad spär på konflikterna, och vad kan minska dem? Det har forskare vid Umeå universitet tittat närmare på.

Forskare vid Umeå universitet har analyserat tre gruvetableringsprocesser för att undersöka möjligheterna att hantera konflikter med hjälp av dialog och samråd.

Forskarna har tittat på statens gruvpolitik och på hur stort utrymme det finns för lokalt deltagande och inflytande. Enligt forskaren Anna Zachrisson är processen bristfällig.

– Deltagande sker inte tillräckligt systematiserat, kommer sent i processen, få aktörer bjuds in och de har för få underlag att ta ställning till, säger Anna Zachrisson, docent vid Umeå universitet.

Det är i bearbetningskoncessionen, i tredje steget av gruvetableringsprocessen, som länsstyrelsen ska samråda med kommunen. Där har kommunen möjlighet att involvera invånarna, men inga krav ställs på detta i lagstiftningen vilket gör att det sker på olika sätt på olika platser.

Stora spänningar

Var gruvetableringen sker och vad det finns för historia i området påverkar processen. I exempelvis Tärnaby i Storuman finns det extra stora spänningar med den samiska befolkningen på grund av tvångsförflyttningar i början av 1900-talet, och även andra spänningar mellan den västra och östra kommungränsen.

– Det finns ett stort behov av tydligare vägledning kring hur man ska hantera sådana frågor. Samebyar är trängda av många olika intressen, där gruvor bara är en. De måste medverka i många dialoger som innebär en kostnad för dem och som de inte får någon ersättning för, säger Anna Zachrisson.

Dialogen är en viktig pusselbit, men det finns dessutom ett informationsglapp även om invånarna involveras. I steget då medborgarna har chansen att tycka till framgår det ännu inte vad gruvan kommer ha för långtgående effekter, vilket kan skapa misstro till processen i efterhand.

Kan krävas lagändringar

För att hitta en omfattande lösning behöver man enligt Anna Zachrisson titta mot politiken, men det finns även möjligheter för Sveriges gruvmyndighet (SGU) och för kommunerna själva att underlätta processen.

– Om man vill styrka upp det på riktigt skulle det krävas lagändringar, men SGU har en vägledning för gruvetableringar där man skulle kunna skriva in tydligare rekommendationer. Även kommunerna skulle kunna förbättra sina medborgardialoger, säger Anna Zachrisson.

– Om man menade allvar med att hantera konflikterna behöver man ge SGU det uppdraget och skjuta till extra resurser från politiskt håll.

Viktigt med tydliga riktlinjer

Att helt undvika konflikterna tror däremot inte Anna Zachrisson är möjligt.
– Det finns en tydlig skiljelinje mellan de som har ett grönare ideologiskt ställningstagande och de som är mer tillväxtvänliga. Många placerar sig tydligt för eller emot, och det går inte att övertyga varandra att någon har rätt eller fel.

– Deltagande sker inte tillräckligt systematiserat, kommer sent i processen, få aktörer bjuds in och de har för få underlag att ta ställning till.

Trots det finns det mycket att vinna på att processen förbättras.
– Om lokala intressenter får delta, göra sin röst hörd och känner att de har blivit lyssnade på ökar legitimiteten för besluten oavsett om det går i ens egen riktning eller inte. Därför är det så viktigt att det skapas tydligare riktlinjer än det finns nu, säger Anna Zachrisson.

Nu har forskarna blivit beviljade ytterligare medel från forskningsrådet Formas för att fortsätta titta på de svenska gruvkonflikterna.
– I vårt nya projekt vill vi försöka hitta alla fallen av gruvkonflikter i Sverige, och djupstudera fyra fall. Ambitionen är att utveckla verktyg för att undvika och hantera svårlösta miljökonflikter, säger Anna Zachrisson.

Ett politiskt beslut

Enligt Daniel Ferreira, pressekreterare hos ansvarig minister Mikael Damberg vid näringsdepartementet, arbetar regeringen för en bättre dialog.

– Regeringen arbetar kontinuerligt med att analysera hur en bättre dialog kan komma till och hur en större förståelse för de olika aspekterna av att använda naturresurser kan skapas. Vi står inför en omställning för att klara klimatet där vi behöver se till exempelvis mer förnybara energikällor som solceller och elbilsbatterier för att komma bort ifrån oljeberoendet. Där är det viktigt att kunna bygga den moderna tekniken med hållbart framtagna råvaror i form av de metaller som behövs.  Tydliga spelregler så att alla aktörer vet vad som gäller är ett av regeringens ansvarområden, säger han.

Vad görs från politiskt håll?
– Till exempel har mycket arbete lagts ner på att ta fram en konsultationsordning som ska stärka det samiska inflytandet i frågor som berör samer. Den har dock ännu inte accepterats av Sametinget.

Finns det någon tanke på att ge SGU uppdrag att skapa riktlinjer för medborgardialog?
– Nej. Ytterst bör det vara ett politiskt beslut hur vi väljer att använda våra naturtillgångar och den dialogen förs redan i media, på nätet, i politiska debatter med mera.

Finns det någon tanke på att förändra den nuvarande gruvetableringsprocessen för att minska konflikter?
– Förtydligade regler om samråd infördes i minerallagen 2014, vilket alltså inte var så länge sedan, och dessa bör först utvärderas innan ytterligare åtgärder övervägs.