Biologisk mångfald
Forskare hjälper kommuner med stranderosion
Klimatförändringar och stigande havsnivåer riskerar att förvärra problemen med erosion längs södra Sveriges kuster. För att lösa problemet ska forskare nu ta fram nya modeller med hänsyn till svenska kustförhållanden.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Vågor och strömmar flyttar och omfördelar sand och lera längs den skånska kustlinjen. De många och långa sandstränderna gör Skåne särskilt utsatt för erosion, men även Halland, Öland och Gotland påverkas. Det här kan leda till skador på kustnära bebyggelse och infrastruktur och förstöra populära badstränder.
Klimat och erosion måste finnas med i kommunernas långsiktiga riskplanering. Men hittills har det varit svårt. Det finns nämligen inte tillräckligt mycket forskning om specifikt svenska förhållanden att stödja sig på.
− Mycket av den forskning vi bedrivit genom åren har skett och finansierats utomlands. Det har varit svårt att få loss svensk finansiering tidigare, säger Magnus Larson, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds tekniska högskola.
Men nu ska det bli ändring på det. Magnus Larson har fått medel till ett fyraårigt forskningsprojekt om ökad erosion längs södra Sveriges kust.
− Klimatförändringarna och diskussionerna kring stigande havsnivåer har gjort det här ämnet mycket mer aktuellt och intressant i Sverige.
Stigande havsnivåer ändrar förutsättningarna
I projektet ska forskarna omarbeta de teoretiska modeller som redan används på andra håll i världen så att de kan appliceras även på Skåne.
− Det som studerats mest i världen är erosion i områden med sandkuster. Här i Sverige har vi mycket moränkuster, vilket är en blandning av allt möjligt – sand, lera och större stenar. Vi ska se till att modellerna blir tillämpliga på våra komplicerade förhållanden när det gäller sediment och morän.
Lera och sand påverkas olika av strömmar och vågor.
− I de flesta fall är det sanden som rör sig längs med kusten som ger upphov till erosion. Och försvinner eller eroderar sanden på ett ställe, ackumuleras den på ett annat.
Men sand transporteras inte bara med längs med kusterna, med vågornas hjälp kan sanden även flyttas ut och in till samma strandområde.
I vanliga fall brukar inte den förflyttningen av sand ut och in till samma strand ge upphov till någon erosion. Lika mycket sand åker ut i havet som sedan kommer tillbaka till stranden.
Men stigande havsnivåer ändrar förutsättningarna så att även den typen av vågrörelser kan skapa erosion och göra att strandlinjen rycker tillbaka inåt land.
Hjälpa kommuner att hantera erosion
Denna långsiktiga process är av speciellt intresse i projektet och för detta kommer Magnus Larson och hans kollegor att utveckla speciella verktyg. Syftet är att hjälpa kommunerna att hantera erosionen på kort och lång sikt.
Att höja den svenska kunskapsnivån om erosion är ett annat viktigt syfte med projektet. Länder som Nederländerna, Danmark, USA, Japan och Australien har forskat länge om ämnet och har kunskaper och erfarenheter som kan användas i Sverige.
− Vi tror gärna att vi är framstående inom alla områden, men här har vi mycket att lära från andra. Det finns en vilja här att jobba med och hantera erosion, men ofta behöver kunskapen höjas ute på fältet.
Magnus Larson är övertygad om att resultatet av projektet ska komma till praktisk användning. Representanter från användarna, exempelvis kommuner, ingår i projektgruppen för att underlätta dialogen mellan forskare och tjänstemän.
− Vi ska ge kommunerna bättre verktyg för hur de ska hantera erosionen. Jag har också stora förhoppningar om att vi ska öka kunskapsnivån, säger Magnus Larson.