Klimat
Forskare gör upp med engångshyveln
Vaxremsa, laser eller engångsrakhyvel – vilken av dessa har lägst miljöpåverkan? Det har forskare tagit reda på i ett försök att skapa förståelse för hur stor miljöpåverkan en vardagsprodukt har.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Hållbarhetsforskare från Sverige, Storbritannien och Italien valde i en studie ut en vardaglig produkt för att kvantifiera miljöpåverkan.
– Många användare vill ta reda på vilken påverkan deras saker har på miljön, men vi inser sällan allt som måste ingå i den analysen. Och som allmänhet har du inte heller möjlighet att undersöka det. Själva produktionen kan vi till viss del ta reda på, men produktens hela livscykel är svårare att mäta. Hur påverkas exempelvis livscykelanalysen av att vi oftast duschar samtidigt som vi rakar benen? säger Katherine Ellsworth-Kreb, forskare vid University of Strathclyde.
Miljöpåfrestningen för vaxremsa, laser och engångsrakhyvel beräknades för en användning under tio år. Måttstocken blev bananer, en frukt känd för sin stora påverkan på miljön. En tioårsanvändning av vaxremsorna motsvarade 263 bananer, lasern 61 bananer medan rakhyveln motsvarade hela 70 304 bananer.
– Hårborttagning kan tyckas vara en vardaglig skönhetsrutin och ett vardagligt köp, men det blir en del miljöpåverkan under årens lopp. Särskilt med tanke på hur många andra onödiga rutiner vi också belastar planeten med. Vi behöver mer information om vilken miljöpåverkan de produkter vi köper har. Inte bara produktionskostnaden, utan även avfallshantering, kvalitet och viktigast av allt, vi måste mäta användningen,
Men framför allt vill forskarna sätta fingret på det ologiska i vissa beteenden.
– Vår viktigaste slutsats är egentligen inte vilken hårborttaggningsmetod som är bäst utan att tydliggöra vilka sociala system vi är fångade i. I stället för att hitta den produkt som har minst miljöpåverkan borde vi börja tänka på att normalisera att inte raka sig, säger Katherine Ellsworth-Krebs i ett pressmeddelande.