Företag vinner på att öka kemikaliekollen

Nu har kapitalförvaltarna fått upp ögonen för kemikaliefrågan. Swedbank Robur vill att företag ska ta mer ansvar för innehållet i sina produkter.

– Tanken är att sporra fler företag att ta reda på vilka ämnen som finns i deras produkter, inte som idag där de snarare vet vad som inte finns i produkterna, förklarar Daniel Paska, hållbarhetsanalytiker på Swedbank Robur. Som Sveriges största kapitalförvaltare har Robur ansvar för drygt 700 miljarder kronor. Av dem förvaltas 250 miljarder kronor i hållbarhetsfonder och bolaget har nyligen utvecklat analysen av vilka företag de investerar i. I ett färskt så kallat ståndpunktsdokument förklarar Robur sin syn på företagens ansvar för att veta vilka kemikalier deras produkter innehåller.

Komplexa kemikaliefrågor

Investerare och banker har hittills fokuserat mycket av sina etik- och miljöanalyser till frågor som barnarbete och arbetsvillkor i företagens leverantörskedjor. Även företagens arbete med energifrågor och klimatarbete har funnits med i hållbarhetsanalyserna. Men kemikaliefrågor är mer komplexa och där har investerarna hittills inte varit lika aktiva. – Att vi ökar vårt fokus på kemikalier i våra hållbarhetsanalyser beror på både miljöhänsyn och på att vi bedömer att det är långsiktigt lönsamt för företag att ha en bra ordning på vilka ämnen de har i sina produkter. Vinsterna är dels rena besparingar, dels att de genom att agera proaktivt och ligga före nya lagkrav kan fokusera på kärnverksamheten.

Påverka leverantörer

Att det stämmer vet han av egen erfarenhet från tidigare arbete som miljöexpert på SonyEricsson. Genom RoHS-direktivet som reglerar farliga ämnen i elektronik hade elektronikbranschen redan kommit en bit på väg i hanteringen av kemikalier. – Men när Reach kom var det ändå lite panik. Väldigt mycket ny information skulle tas fram. Tidigare skickade vi ut listor till våra leverantörer med ett fåtal ämnen som på olika sätt skulle undvikas, för att få veta om komponenterna innehöll något av dem. Utmaningen var nu att vi skulle hantera många fler kemikalier. Till exempel tillkommer ämnen som bedöms som särskilt farliga på den så kallade kandidatlistan inom Reach flera gånger per år. Alla extra frågor om kemikalieinnehåll det medför kanske går an för företag med ett fåtal leverantörer. För SonyEricsson med flera tusen tillverkare av olika telefonkomponenter blev hanteringen krånglig förklarar Daniel Paska. – För att komma bort från det började vi istället kräva totala innehållslistor från våra leverantörer. Att få den informationen gjorde det möjligt att arbeta proaktivt och ligga före lagstiftningen. Vi kunde styra utfasningen av ämnen genom att påverka våra leverantörer och rikta in oss på de företag eller komponenter där vi såg att det fanns störst problem, bland annat genom att använda informationen i inköpsförhandlingar.

Positiva reaktioner

Daniel Paska berättar att SonyEricsson bland annat försökte minimera mängden mjukgörare och påverka vilka specifika ftalater leverantörerna skulle använda. De minskade även innehållet av beryllium, antimon och flamskyddsmedel i olika komponenter. Arbetssättet med kemikalielistor spred sig även till moderföretaget Ericsson, som idag har infört samma krav för sina leverantörer. De begär in fullständiga materialdeklarationer, kombinerat med kemikalietester, för att ha kontroll över innehållet i sina produkter och kunna fasa ut oönskade ämnen. Daniel Paska förklarar att Roburs fokus på kemikalier och hur de vill att företag ska arbeta nu ska förmedlas både till företag man analyserar för nya investeringar och alla man redan är delägare i. Enligt Daniel Paska har ståndpunkten kring kemikalier mötts av positiva reaktioner från företagen. – Genom tydliga kemikaliekrav tar vi nu ytterligare ett steg mot att förbättra bolagens hållbarhetsprestanda. Vi tror att det är bra både för miljön och för företagens affärer och därmed i längden även för våra sparare, säger Daniel Paska.