Företag har tonat ner skadliga effekter av bekämpningsmedel

Forskare vid Stockholms universitet har avslöjat att företag som tillverkar bekämpningsmedel har undanhållit information om skadliga egenskaper hos deras produkter. I en ny studie går forskarna nu igenom ett fyrtiotal djurstudier för att se om företagen systematiskt undviker att berätta om risker.

Inom EU får bekämpningsmedel bara användas efter godkännande av EU-kommissionen. Företagen som tillverkar medlen är skyldiga enligt lag att skicka in underlag till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, men forskare från Stockholms universitet har sett brister i den processen.

I somras publicerade de en vetenskaplig artikel som avslöjade att nio djurstudier, utförda av företag som tillverkar bekämpningsmedel, inte har lämnats till myndigheten.

Sedan studierna blev kända för EFSA har de ändrat vissa av sina tidigare rekommendationer. Den nya informationen från djurstudierna har bland annat bidragit till att ett bekämpningsmedel som tidigare tilläts, Ethoprophos, nu har förbjudits. För två andra ämnen, Abamectin och Pymetrozin, har EFSA sänkt nivån för hur stort intag som bedöms vara säkert att få i sig. Ytterligare bekämpningsmedel utreds på nytt, mot bakgrund av den nya informationen som kommit fram.  

Forskarna bakom avslöjandet är Axel Mie och Christina Rudén, som jobbar på Institutionen för miljövetenskap vid Stockholms universitet. Det var när de jämförde underlaget hos EFSA med de studier som hade lämnats till myndigheter i USA som de upptäckte att vissa studier saknades. Nu fortsätter de att granska det vetenskapliga underlaget från tillverkarna av bekämpningsmedel, för att se om det finns ett mönster av att tona ner skadliga effekter.

− Om företagen medvetet väljer att undanhålla information om risker är det väldigt problematiskt, säger Axel Mie.

Kan påverka barns hjärnor

Under de närmsta tre åren ska forskarna systematiskt gå igenom ett fyrtiotal studier där tillverkare av bekämpningsmedel undersöker om deras produkter ökar risken för utvecklingsneurotoxicitet. Det handlar om huruvida ämnena som finns i bekämpningsmedlen kan ha negativa effekter på utvecklingen av fosters och barns hjärnor.

− Vi vill se om alla data och analyser rapporteras på ett transparent, systematiskt och objektivt sätt i de här studierna, säger Christina Rudén.

Hon berättar att det tidigare varit omöjligt att genomföra systematiska granskningar av företagens studier eftersom studierna har varit sekretessbelagda. Tack vare en lagändring år 2021 går numera allt material att begära ut, vilket är just vad Axel Mie och Christina Rudén har gjort.

− Det har varit en lång process och vi har fortfarande inte fått ut allt, men det är ett väldigt intressant material vi har tillgång till. Jag känner inte till att någon annan undersöker detta utan det är ett helt unikt material, säger Christina Rudén.

Myndigheternas beslut – inte företagens

Stockholmsforskarna ska nu granska de 40 studierna som de har fått ut, för att se om de håller god vetenskaplig standard och om resultaten redovisas på ett korrekt sätt. Christina Rudén förklarar att studier av bekämpningsmedel ofta kan tolkas på olika sätt. Det kan till exempel finnas olika uppfattning om hur mycket evidens som krävs för att godkänna eller stoppa ett ämne. Ibland kan man också behöva väga nyttan med ett visst ämne mot riskerna.

− Det är otroligt viktigt att det är myndigheterna som gör de här bedömningarna och inte företagen. Därför är det avgörande att myndigheter har tillgång till alla studier och att resultaten i dessa är tillförlitliga, säger hon.

Företagen gör annan tolkning

Efter avslöjandet om undanhållandet av de nio djurstudierna hölls, i slutet av sommaren 2023, en utfrågning av de berörda kemikalietillverkarna i Europaparlamentet. Under utfrågningen kritiserade flera EU-politiker och EFSA-tjänstemän företagen i skarpa ordalag. Att studierna inte har redovisats beskrevs som ”fullständigt oacceptabelt” och som en ”skandal”.

Representanter från de utpekade företagen Syngenta och Bayer deltog under hearingen och nekade till anklagelserna. De menar att de har följt reglerna och lämnat all relevant information till EFSA.

− De sa att de gör interna bedömningar av vilka data som är relevanta att skicka in och det tycker jag är ganska chockerande. Det verkar som att företagen gör en annan tolkning av lagen än vi och myndigheterna. Vi menar att lagen är tydlig med att det är myndigheterna som ska göra bedömningen av vilket underlag som är relevant, säger Christina Rudén.

Inom EU ser man just nu över om lagstiftningen behöver skrivas om för att förtydliga företagens ansvar. Fast på en punkt är lagstiftningen redan glasklar enligt Axel Mie:

− Ämnenas användning får inte ha några negativa effekter på mänsklig hälsa.

Han och Christina Rudén hoppas att deras forskning ska bidra till att EU:s prövningar av nya bekämpningsmedel blir bättre.

− Den forskning vi har gjort hittills har redan lett till förändrade beslut på EU-nivå. Framöver hoppas vi kunna bidra ytterligare till att exponeringen för farliga ämnen minskar. Vår farhåga är att myndigheternas beslut i dagsläget inte vilar på en stadig grund. Vi vill försäkra oss om att vi får ett system som innebär att barns hjärnor skyddas, säger Christina Rudén.