Kemikalieinspektionen har analyserat 160 plastprodukter. I nästan var tionde produkt hittades förbjudna kemikalier. Otillåtna ämnen hittades bland annat i en duschslang, en haklapp och en yogamatta.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack för din prenumeration på nyhetsbrevet Extrakt!
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
– Många plastvaror, främst av mjuk PVC-plast, innehåller kemiska ämnen med farliga egenskaper. Varorna är inte akut giftiga, men på sikt kan det innebära problem för både hälsa och miljö, säger Marcus Hagberg, inspektör på Kemikalieinspektionen, i ett pressmeddelande.
Bland de varor som Kemikalieinspektionen analyserat finns många av dem i vår hemmiljö. Det rör sig om varor för badrum, trädgård eller träningsredskap.
14 av de 160 granskade produkterna innehöll förbjudna kemikalier. Främst har man hittat kortkedjiga klorparaffiner, vilka används i plast som mjukgörare och flamskyddsmedel. Dessa ämnen är giftiga för vattenlevande organismer och misstänks också vara cancerframkallande.
Bland de granskade plastprodukterna fanns också 24 stycken varor som innehöll hälso- och miljöfarliga ämnen. Bland annat hittade man ftalaten DEHP, ett ämne som kan vara hormonstörande och påverka fortplantningsförmågan.
Kemikalieinspektionen har nu anmält flera av företagen som säljer produkterna till miljöåklagare.
– Halterna av farliga ämnen är låga i de flesta av varorna, men sammantaget handlar det om stora mängder farliga ämnen från plastvaror som så småningom kommer att bli avfall. För att vår vardag ska vara giftfri är det viktigt att företagen ställer tydliga kemikaliekrav på sina leverantörer, säger Marcus Hagberg.
Läs mer här (www.kemi.se)