Förändrade moln kan ge stor effekt på klimatet

Molnen har en stor betydelse för klimatet på jorden. Förändrade moln i Arktis skulle till exempel kunna bromsa issmältningen. Forskare undersöker nu vilka partiklar som ger upphov till olika moln.

Moln spelar en stor roll för temperaturen på jorden. Marknära moln kan hindra inkommande solljus att värma marken och är på så sätt avkylande. Men moln, som finns högre upp i atmosfären, kan också hålla kvar värmen från jorden.

Avkylande effekt

När det handlar om molnbildning är det särskilt en sak som nu kommit att intressera forskarna. Det är de partiklar som cirkulerar runt i lufthavet. För att moln över huvud taget ska bildas är de här partiklarna helt avgörande. Många av dessa partiklar kommer från människans utsläpp. – Fler partiklar i luften ger moln som har en väldigt bra förmåga att reflektera tillbaka inkommande solljus, de har då en avkylande effekt på marken, säger Caroline Leck, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet. Det faktum att vi släppt ut stora mängder partiklar har haft en avkylande effekt på klimatet. Forskare tror att stoftpartiklarna från människans utsläpp (via de moln som skapats) har maskerat mellan 25 och 75 procent av den uppvärmning som orsakats av växthusgaserna. Det här ställer beslutsfattarna inför ett dilemma eftersom växthusgaser och de partiklar som ger upphov till avkylande moln och dis kommer från samma skorsten.

Olika typer av partiklar

Men förutom de partiklar som kommer från industri och trafik finns det också partiklar naturligt i luften. Under senare tid har man förstått att det finns långt fler betydande partiklar än vad man tidigare trott. Dessa är viktiga att identifiera för att veta hur de kan påverka och påverkas av klimatförändringarna. – Det är framför allt organiska beståndsdelar i partiklarna som visat sig vara av stor betydelse, över land men inte minst över havsområden, säger Caroline Leck. Caroline Leck och hennes kollegor har till exempel kunnat visa att sommarmolnen över Arktis härstammar från havets mikroorganismer. När isen drar sig tillbaka under sommaren virvlar dessa havspartiklar upp i luften. Ju mer isen smälter desto fler partiklar skulle kunna frigöras eftersom islocket blir mer begränsat. – När isen smälter luckras även istäcket upp och vi får så småningom en kraftfull biologi, det skulle kunna gynna partikelbildningen, och vi skulle kunna få de här molnen som bättre reflekterar bort inkommande solljus, säger hon.

Oviss utveckling

Fler av dessa organiska partiklar skulle därför kunna ha en positiv inverkan på klimatet i Arktis eftersom de avkylande molnen kan bromsa issmältningen. Men samtidigt vet man inte hur mycket is som kan smälta innan den marina biologin ändras för mycket. Försvinner isen helt under sommaren kanske de här mikroorganismerna dör ut. Då minskar de organiska partiklarna. – Blir förutsättningarna annorlunda får vi ett helt annat scenario. Färre partiklar bildar moln som verkar värmande. Det gör det svårare för ny is att bildas, men utgången är osäker, säger Caroline Leck.