För vissa är stadens luftkvalitet extra viktig

Luftföroreningar kostar samhället över 40 miljarder varje år. Vilka grupper i samhället drabbas egentligen värst av luftföroreningar? Och kan stadsplaneringen hjälpa de mest utsatta grupperna? Det är några av de frågor som ett nytt stort forskningsprojekt ska finna svar på.

I en stor nordisk studie, kallad ”Nordic Welfare”, ska forskare ta reda på hur vi påverkas av luftföroreningar och vilka grupper i samhället som drabbas hårdast.
I studien vill forskarna särskilt fokusera på hur gravida och barn påverkas av luftföroreningar.
– Tidigare forskning pekar mot ett samband mellan bilavgaser, och ökad risk för havandeskapsförgiftning hos gravida, samt att barn föds för tidigt. Det kan även vara så att barn som utsätts för mycket luftföroreningar under de första levnadsåren får en sämre lungfunktion och kan få problem med astma, säger Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå Universitet.

Skillnad mellan stadsdelar

En del i projektet ska också studera hur höga luftföroreningarna är i olika stadsdelar, samt hur detta påverkar befolkningen. Amerikansk forskning visar att mer utsatta områden med lägre status och sämre levnadsvanor också är de som utsätts för mest luftföroreningar.

Men studier gjorda i centrala Stockholm och Köpenhamn visar tvärtom på höga halter av luftföroreningar i områden där många har hög utbildning och bra ekonomi.
Då just den befolkningsgruppen generellt har bättre hälsa jämfört med andra grupper blir det svårare att veta luftföroreningarnas faktiska hälsoeffekt.
– I vissa områden är det svårt att upptäcka hur farliga luftföroreningarna är, då det finns så många andra gynnsamma effekter som påverkar hälsan och ”döljer” effekterna av luftföroreningarna. Och tvärtom, i områden där fler mår sämre av andra anledningar, får luftföroreningarna mer skuld än de förtjänar.

Om man exempelvis redan har dålig hälsa, vad innebär det om man då även utsätts för luftföroreningar?

Utsatta grupper mer känsliga

Stefan Åström, ekonomiforskare vid Svenska Miljöinstitutet IVL, deltar i den del av projektet som ska studera effekter av luftföroreningar mellan olika samhällsgrupper. Forskarna kommer bland annat rikta blickarna mot Göteborg.
– Göteborg är en segregerad stad och här finns redan mycket dokumenterat kring exempelvis hälsa och förväntad livslängd. Om man exempelvis redan har dålig hälsa, vad innebär det om man då även utsätts för luftföroreningar?

Resultaten kan enligt forskarna få betydelse för hur vi i framtiden ska utforma våra städer.
– Resultaten kommer inte leda till att Göteborg byggs om. Men man kommer kanske ta mer hänsyn till olika grupper i olika områden.

Stefan Åström tar byggandet av nya förskolor som exempel.
– Förutom de grundregler som ska uppfyllas när förskolor byggs, kanske det behövs göras mer i utsatta områden, som att bygga skyddsplank, bygga på ett sätt så att luftkvaliteten blir bättre eller plantera häckar, med mera.

Ner på partikelnivå

Tanken med studien är även att kartlägga var luftpartiklarna kommer ifrån, vilka typer av partiklar som är de farligaste.
– Idag buntar vi ihop partiklarna som att alla vore lika farliga, oavsett vilka partiklar och ursprung det rör sig om. Vi vet fortfarande för lite, och därför fortsätter man betrakta alla partiklar som lika, säger Bertil Forsberg.
– Små avgaspartiklar kan vara de som ligger bakom stora delar av hälsoeffekterna, trots att de utgör en liten viktprocent. Medan andra partiklar, som exempelvis sulfat- och nitratpartiklar som bildas i atmosfären av gaser och vägdamm, som är riktigt stora och väger mycket, inte är lika skadliga, och därför inte ligger bakom lika stor del av hälsoeffekterna som man skulle kunna tro av koncentrationen.

Bättre kunskap om hur olika partiklar påverkar hälsan är enligt Bertil Forsberg viktigt för att få fram speciella gränsvärden för olika partikeltyper och utsläpp.
– I förlängningen hoppas vi att forskningen kan leda till åtgärder för att minska utsläppen, snarare än bättre sjukvård för de som drabbas.

Forskningsprojektet Nordic Welfair beräknas vara klart 2020. Från Sverige deltar IVL Svenska Miljöinstitutet, Umeå universitet och SMHI.