Flyttar myror trädgränsen i Abisko?

Myror gynnas av klimatförändringarna och deras ökade aktivitet kan också snabba på uppvärmningen. Det tror forskare som räknar myrstackar i fjällen med hjälp av drönare.

På grund av klimatförändringarna vågar sig myror allt högre upp i fjällen och trots att de är små har de stor påverkan på sin omgivning.

− De är verkliga ekosystemingenjörer, säger Matthias Siewert, forskare i ekologi, miljö och geografi vid Umeå universitet.

Just nu befinner han sig på en forskningsstation i Abisko tillsammans med kollegan Jérémy Monsimet. Under tre år har de studerat myrornas aktivitet i området och räknat myrstackar längs trädgränsen. Utan drönaren hade det varit omöjligt.

− Myrstackarna syns inte på satellitbilder så vår forskning är möjlig tack vare den här nya tekniken, säger Matthias Siewert.

På sikt hoppas han kunna utveckla tekniken ytterligare för att kunna upptäcka myrstackarna i drönarbilderna automatisk.

− Jag hoppas att datorn ska kunna göra det jobbet åt oss, men än är vi inte riktigt där, säger han.

Till en början studerade Matthias Siewert effekterna av större djur som lämlar och renar, men när han flög lägre med drönaren kunde han också se myrornas bon från luften. Han reagerade på att det fanns många stackar just i gränsområdet där skogen övergår i öppen tundra.

Myrorna ger näring åt marken

På bilderna från drönaren syns myrstackarna som bruna fläckar inramade av en yta som är grönare än marken runtomkring. Och enligt Matthias Siewert verkar myrorna inte bara följa med när trädgränsen flyttar högre upp i fjällen. Myrorna misstänks också bidra till den här förskjutningen genom att deras aktivitet påverkar marken.

− Området runt stacken, där myrorna rör sig och samlar material, blir en näringsrik ”hot spot” där skogen lättare kan börja växa, säger han.

Jérémy Monsimet tror att vi tenderar att underskatta småkrypens betydelse för områdena de lever i. Han har tidigare forskat om den rödlistade fiskespindeln som lever i våtmarksområden i södra Sverige och Norge.

− Deras spridning ger till exempel en bra indikation på hur våtmarkerna mår, säger han.

Liksom myrorna i Abisko sprider sig fiskespindlarna allt längre norrut. Jérémy Monsimet tror att förändringarna i småkrypens beteenden kan hjälpa oss att förstå vilka effekter klimatförändringarna får, såväl i våtmarkerna i syd som i fjällen i norr.

Mäter utsläpp från myrstackarna

I studien av myrorna i Abisko undersöks myrstackarna inte bara från luften. Forskarna mäter också utsläppen av växthusgaser från stackarna och de ser att myrornas aktivitet bidrar till att frigöra den koldioxid som lagras i marken. Hur stor betydelse det får för klimatförändringarna i stort är svårt att säga, men Matthias Siewert tror att det är viktigt att förstå myrornas roll i kolcykeln, inte minst i Arktis.

− Vi vet att det är mycket kol som lagras i marken just här. Om myrorna sprider sig till stora nya områden kan det innebära att mycket koldioxid frigörs. Myrorna här kan faktiskt ha betydelse för klimatsystemet, säger han.

Än har de inte tillräckligt mycket data för att kunna säga hur snabbt myrorna sprider sig upp i fjällen, men de ser att det finns en skarp gräns som myrorna inte passerar. På vissa platser är den här gränszonen inte bredare än 500 meter.

− Nedanför det området finns det många myror men över är de väldigt få. Där är det för tufft för dem, men det kommer klimatförändringarna ändra på, säger Matthias Siewert.