Ett jordbruk med flera olika grödor har fler nyttoinsekter, konstaterar forskare i en ny studie. Men det krävs också en mångfald i det omgivande landskapet, med exempelvis skog och hagmark i anslutning till odlingsmarken.

I studien, som gjorts av forskare i Sverige, Frankrike och Spanien, framgår det att i landskap med flera olika sorters grödor är nyttoinsekterna, till exempel bin och jordlöpare, upp till 10 procent fler än i ett odlingslandskap där enstaka grödor odlas. Men för att nyttoinsekterna ska trivas krävs också att en viss del av marken inte odlas.

Att nyttoinsekter, som bland annat bidrar med pollinering och håller skadeinsekter borta, trivs sämre i ett intensivt jordbruk med få grödor än i ett landskap med en mångfald av miljöer och grödor har även tidigare forskning pekat på, framhåller forskarna. Det man nu har gjort är att titta närmare på sambanden mellan antalet grödor och nyttoinsekter. I studien, som nyligen har publicerats i Journal of Applied Ecology, har data från en rad fältstudier i Skåne sammanställts. På sammanlagt 154 fält har insekter och spindlar inventerats, liksom grödor och omgivande landskap.

– Vi klassificerade grödorna utifrån deras egenskaper. Alla sädesslag utgör till exempel en kategori, eftersom de bidrar med liknande resurser till småkrypen. Det innebär att det inte räcker att bara odla fler sädesslag utan att de måste kompletteras med andra typer av grödor, säger Guillermo Aguilera, Sveriges lantbruksuniversitet, i ett pressmeddelande.

Huruvida grödorna var ettåriga eller fleråriga, som vallen, visade sig inte ha någon betydelse för hur bra insekterna trivs, det är mångfalden av grödor som är avgörande. Insekterna störs heller inte märkbart av jordbearbetning och sådd. Däremot tydde inga uppgifter på att spindlar gynnas av mångfald på samma sätt som jordlöpare – trots att deras levnadssätt liknar varandra.