Fallen av multipel skleros ökar. I Sverige diagnostiseras cirka 1000 personer årligen. Våra genetiska förutsättningar har ju inte förändrats nämnvärt, inte heller andra riskfaktorer som brist på solljus, så frågan är om andra miljöfaktorer kan bidra till den negativa trenden?

Multipel skleros (MS) är en kronisk, neurologisk sjukdom som drabbar hjärna och ryggmärg. Det är en så kallad autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. Genetik kan förklara mellan en fjärdedel och hälften av MS-fallen, men långtifrån alla.

– Vi vet exempelvis att rökning och vissa virusinfektioner tidigt i livet kan öka risken att utveckla MS. Ju längre norrut på jordklotet man bor desto större är även risken att utveckla MS, så det kan också vara kopplat till solljuset, säger Kim Kultima, docent vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

Kvinnor drabbas i högre grad

Men dessa tidigare kända riskfaktorer kan inte förklara den ökning av sjukdomen som just nu noteras i norra Europa och Sverige.

Kim Kultima, docent vid Uppsala universitet.

– Vi har bland de högsta antalen diagnostiserade MS patienter per invånare i Europa. Vi ser en ökande trend där fler kvinnor än män drabbas, i dag är två av tre MS-patienter kvinnor.

– Våra genetiska förutsättningar har ju inte förändrats, så en möjlig förklaring till detta är påverkan av yttre omständigheter så som livsstilsfaktorer och även exponering av miljögifter.

Många av dessa miljöfrämmande kemikalier är långlivade och ansamlas i våra kroppar.

– I de flesta fall vet man inte i detalj hur vi påverkas, men det man vet i dag är att många av dessa ämnen är hormonstörande, de kan påverka vårt immunsystem och bidra till inflammatoriska processer. En ökande kemikalieanvändning skulle kunna vara en av flera andra bidragande orsaker till att förekomsten av MS ökar.

Betydelsen av yttre faktorer

I ett nytt projekt ska Kim Kultima reda ut samspelet mellan kända riskfaktorer och yttre miljöfaktorers inverkan för att få en bättre kunskap om varför vissa individer drabbas av MS. Till sin hjälp har han ett omfattande material med genetisk information, underlag om kända riskfaktorer, livsstilsinformation och blod från över tre tusen MS-patienter.

– Det är en stor nationell resurs som har byggts upp under närmare 15 år.

Det är ett ambitiöst projekt, utöver de kända miljögifterna så ska man även leta efter tidigare oidentifierade miljögifter som kan tänkas bidra till uppkomsten av MS.

– Vi ska undersöka nivåerna på de mest kända miljögifterna, men även ta reda på om andra mindre kända ämne kan ha en koppling till den tidiga nervinflammationen som uppstår vid MS. Kanske finns det något som vi har missat? Det vore spännande om vi skulle hitta något helt nytt. Det finns mycket information om kemikalierna PFAS och PFOS – men det finns mer därute.