Biologisk mångfald
Fladdermössens liv lockar forskare
I allhelgona- och halloweentider får folktrons gamla bilder av fladdermössens magiska blod ny fart under vingarna. Verkligheten ligger inte alltför långt ifrån myten. I vetenskapen har forskarna ögonen på vampyrfladdermöss för att förstå virus som rabies och ebola.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
En näsduk med tre droppar blod från fladdermusens vänstra vinge får nästa person som kliver över din tröskel att bli förälskad i dig, säger en av många sägner om fladdermöss. De handlar om fladdermusblod, passion och mörkerseende; dagblinda fladdermöss sägs orsaka blind kärlek.
Men även i forskningen handlar det om blod, ekolokalisering och flygförmåga. Draculin kallas det enzym som finns i vampyrfladdermössens saliv och som gör att blod inte koagulerar.
Det är ett exempel på hur fladdermusen används i medicinsk forskning – i det här fallet för att utveckla antikoagulerande läkemedel. Fladdermusens förmåga att stå emot virus som rabies, ebola och sars är ett annat.
– Länge handlade intresset främst om att hitta alla virus som fladdermöss kan bära, men nu börjar allt fler vilja förstå hur de kan bära dessa virus utan att påverkas, säger Jens Rydell, fladdermusforskare och tillsammans med Johan Eklöf författare till boken ”Fladdermöss – i en värld av ekon”.
Avancerad flygteknik
En unik flygteknik har gjort att även fysiker tittar på fladdermössen i arbetet med att utveckla drönare. Fladdermössen ser ut att flyga snabbt, men för att hinna höra en insekt behöver de i själva verket kunna flyga långsamt.
– När de vänder och vrider på vingarna ändras hela tiden luftflödet och nervcellerna uppdateras därefter så att de hela tiden ska hålla vingen optimalt för att inte tappa lyftkraft, berättar Johan Eklöf, även han fladdermusforskare.
De långörade fladdermössen kan dessutom använda öronen när den flyger – genom att vinkla dem vid behov får den större lyftkraft och kan påverka luftmotståndet.
Hittar fram i mörker
Den moderna fladdermusforskningen startade på 1930-talet när man med den nya ultraljudtekniken förstod att det var så fladdermössen orienterade i mörker.
I dag är deras ekolokalisering en pusselbit i arbetet med att skapa tekniska hjälpmedel för blinda.
Johan Eklöf menar att ett viktigt forskningsområde nu är hur fladdermöss påverkas av ljusföroreningar.
Förra sommaren inventerade han och Jens Rydell fladdermuskolonier i kyrkor i Västra Götaland för att se hur de förändrats sedan 1980-talet.
Utnyttjar gatljusets sken
I dag har många äldre byggnader fått fasadbelysning, och det visade sig att fladdermössen inte längre fanns kvar vid de upplysta kyrkorna. Vid de mörka kyrkorna däremot var de lika många.
Där behövs mer kunskap, menar Johan Eklöf och pekar på hur ett annat hot mot fladdermöss, vindkraftverken, i stort sett kunnat undanröjas tack vare att man kunnat slå fast när vindkraftverken är som farligast för fladdermössen och sedan stängt av dem vid just dessa tillfällen, så kallat bat mode.
– Ljusföroreningar är det största hotet just nu, de tränger bort många fladdermöss. Vissa fladdermöss utnyttjar gatljusets sken när de jagar insekter. Men ekosystemet som helhet blir fattigare, fladdermössen utgör en oerhört viktig del, säger Johan Eklöf.
Forskning om fladdermöss
Flygteknik
Framtidens drönare kan bli bättre tack vare fladdermössens flygteknik. Forskare vid Lunds universitet har studerat fladdermössens förmåga att flyga långsamt. I och med att vingarna hålls högt och ut från kroppen i slutet av vingslaget får fladdermössen en framåtdrivande kraft även i låga hastigheter. Läs mer.
I en helt färsk studie från samma forskare ser man att fladdermössens öron påverkar flygtekniken. De långörade fladdermössens större öron innebär ett större luftmotstånd och en sämre flygteknik än de med mindre öron; det verkar ha funnits en så kallad evolutionär konflikt mellan hörsel och flygteknik.
En amerikansk forskargrupp har kartlagt fladdermössens känsel i vingarna för att se vilken typ av nervceller som har koppling till vingarna, närmare bestämt de många mikroskopiska hår som sitter på fladdermusens vingar och som gör att de känner av luftflödet. När man i försök tog bort håren från fladdermusens vingar så flög de både långsammare och försiktigare än de gjorde med hår.
Medicin
Vetenskapen har länge främst varit intresserad av att slå fast exakt vilka virus som fladdermössen kan bära, men man börjar mer och mer undersöka vad som gör att de överlever virus som rabies och ebola. Läs mer.
Det antikoagulerande glycoproteinet draculin upptäcktes 1998. Bland annat undersöks om det kan användas i läkemedel mot stroke. Läs mer.
Ekolokalisering
Forskare vid KTH och Lunds universitet har sett att människor kan använda sig av principer som liknar fladdermössens ekolokalisering, att genom ljud orientera sig i en miljö. Forskningen skulle kunna leda till bättre möjligheter för blinda att röra sig friare, eventuellt också i appar eller andra tekniska hjälpmedel. Läs mer.
Hot mot fladdermössen
Jens Rydell och Johan Eklöf, de två fladdermusforskare som står bakom boken ”Fladdermöss – i en värld av ekon” publicerade tidigare i år studien om hur fladdermöss påverkas av fasadbelysning på ett antal svenska kyrkor. Belysning på gamla kyrkorna har visat sig vara ödesdigert för fladdermössen, som försvinner helt. En möjlig lösning kan vara att låta åtminstone några delar av gamla byggnader förbli i mörker.