”Finns inget skäl att kastrera när vi har vaccin”

Vaccination istället för smärtsam kastrering? För att komma till bukt med obehaglig lukt i kött och aggressivt beteende hos grisar behöver inte plågsamma ingrepp längre vara ett alternativ. Men fortfarande råder en viss skepsis till att vaccinera grisar. Det är något som forskarna nu vill ändra på.

Hangrisar är endast några dagar gamla när de kastreras. Ett snitt görs över vardera testikel, de kläms ut och sedan skärs sädesledaren av. Oftast sker ingreppet utan bedövning. Orsaken till att man kastrerar hangrisar är för att undvika obehaglig lukt, så kallad galtlukt, i köttet. Okastrerade hangrisar är även mer aggressiva vilket kan innebära ett problem för djurvälfärden.

Felaktig information

Men det finns andra alternativ. Sedan flera år tillbaka har man kunnat vaccinera hangrisar för att hålla tillbaka könsmognaden. Till exempel har man sedan 1998 vaccinerat en stor del av hangrisarna i Australien och Nya Zeeland. Men trots att erfarenheterna där har varit positiva har metoden ännu inte fått fäste i Sverige.
– Det har cirkulerat en hel del desinformation om vaccinering, säger Carl Brunius, forskare på SLU, som skrivit en avhandling om lämpliga tidpunkter för vaccination, och som tillsammans med Sveriges Veterinärförbund anordnade en informationsdag för att dela med sig om aktuell forskning kring vaccinering.
– Vi såg det som vår plikt och skyldighet att nu rensa luften, säger han.

Människor påverkas inte

Enligt Carl Brunius har det funnits farhågor om att handeln och konsumenter skulle vara emot vaccination. Oron har grundats i att det skulle finnas en rädsla för att människors fertilitet kan påverkas av att äta gris som vaccinerats. Men enligt Carl Brunius finns det ingen sådan möjlighet.
– Äter man vaccinet så händer absolut ingenting. Men okej, skulle man råka injicera sig själv vid två olika tillfällen så skulle det vara möjligt att stänga av det egna könshormonet tillfälligt. Men eftersom vaccinet injiceras med en säkerhetsspruta är sannolikheten att injicera sig själv helt obefintligt.

Annan kritik som funnits mot vaccinet är att det blir en högre kostnad för grisproducenten att vaccinera än att kastrera.
– Vaccinet kostar pengar. Men det är pengar som man får igen eftersom man får grisar som växer snabbare med mindre mängd foder när man vaccinerar istället för kastrerar. Eftersom man ger vaccinet senare så kommer grisarna hinna växa mer.

Carl Brunius, postdoktor i livsmedelsvetenskap. Foto: Kerstin Lundström

Tidpunkt för vaccination

För att vaccinet ska verka injiceras grisen två gånger. Men att vänta med den andra sprutan i syfte att få större grisar behöver inte vara helt oproblematiskt. Dels kan det vara svårt att hanteras så pass stora grisar och dels kan grisarna hinna utveckla ett aggressivt galtbeteende.
– Det bästa är om man kan ge andra sprutan så fort man ser minsta tecken på aggressivitet. Men ger man andra sprutan för tidigt får man en sämre tillväxt och foderekonomi, men bättre djurvälfärd. Det gäller att lantbrukaren har ett bra öga för sina djur.

Som Carl Brunius ser det så finns det idag överhuvudtaget inget skäl att kastrera grisar när det finns vaccination som alternativ. För trots att det från och med 2016 kommer att vara olagligt att kastrera grisar utan lokalbedövning eller smärtlindring så ser Carl Brunius fortfarande problem med kastrering.
– Lokalbedövning är ett komplicerat moment. Efter att man lagt bedövningen måste man släppa tillbaka grisen och vänta på att bedövningen ska verka, för att sedan ta upp den igen och utföra kastreringen. Processen tar längre tid och skapar stress för grisen.

Vänder i dörren

Men det finns också ett tredje alternativ för grisproducenten. Det är, som man till exempel gör i vissa delar av Storbritannien, att låta grisarna vara. Carl Brunius är dock tveksam till alternativet.
– Vi har gjort försök med okastrerade hangrisar. Och jag måste säga att produktionen blir väldigt obehaglig. Galtarna utvecklar problematiska beteenden där exempelvis aggressioner och sexuella upphopp förekommer. Man får även den här galtlukten som får människor att vända i dörren, säger han.
– Jämför man de olika metoderna så tycker jag att vaccination är det bättre alternativet.

Seminariet om vaccination mot galtlukt hölls den 26 april 2013 och finansierades av Formas. Seminariet i sin helhet går att se här.