När ett minskat köttätande diskuteras står ofta proteinet i centrum. Protein finns i många livsmedel – men är vissa proteinkällor faktiskt bättre än andra?

Den 2 mars 2014 träffades proteinforskare från hela världen i Bangalore, Indien. Mötet anordnades av FN:s jordbruksorgan FAO och på agendan stod en ny metod för att beräkna kvaliteten hos olika proteiner. Nuvarande metod, förkortad PDCAAS, hade använts i 20 år, och nu skulle den nya metoden, DIAAS, utvärderas.

Ny metod prövas

Vilken metod som används har stor betydelse, inte minst för livsmedelsindustrin. När forskare från Massey universitetet i Nya Zealand, i samarbete med mjölkföretaget Fonterra, studerade hur 14 olika livsmedel bedömdes av de två metoderna var skillnaderna anmärkningsvärda. Till Fonterras glädje var värdet för mjölkprotein 15 procent högre med den nya metoden, medan majsbaserat protein från flingor värderades 574 procent högre av den gamla metoden. Forskarnas resultat fick företrädare för mjölkföretaget Volac att kräva att EU stiftar en lag som påbjuder användning av den nya metoden. Företrädare för andra branscher var inte lika förtjusta. De närmaste årtiondena kommer jordens befolkning att öka med 3 miljarder. Med tanke på att resurserna i form av mark och vatten är begränsade blir kvaliteten på det protein vi måste få i oss allt viktigare. Därav det stora intresset för hur kvaliteten ska beräknas. Den som idag läser en innehållsförteckning kan se att produkten innehåller en viss mängd protein. Med förfinade metoder skulle man istället kunna se vilka aminosyror produkten innehåller, eller få ett värde på aminosyrornas kvalitet.

Olika typer av protein

Protein brukar beskrivas som kroppens byggstenar, vilket syftar på deras funktion att reparera och bygga upp celler. Varje protein består av cirka 20 aminosyror, varav 9 inte kan produceras av kroppen utan måste tillföras via maten. – Protein från animalier är mer lika våra egna proteiner, när kroppen ska bygga upp celler bildas protein av de aminosyror som finns och då måste man ha alla byggstenar, säger Ingvar Bosaeus, professor i klinisk nutrition vid Göteborgs universitet. Animala proteiner innefattar allt från djurriket, alltså även mjölk och ägg. Proteiner från andra källor än animaliska saknar vissa aminosyror, vilket gör att veganer måste få i sig dessa från flera olika livsmedel. En av de saker som skiljer olika proteiner åt är aminosyrornas förmåga att styra hur mycket protein som används för att bygga muskler. Det billigaste proteinet som är bra på muskelbyggande är vassle, som är populärt som kosttillskott med protein.

För svenskar har proteinkvaliteten liten betydelse

Enligt nordiska näringsrekommendationer bör minst tio procent av det totala energiintaget komma från protein. De flesta passerar den gränsen med råge; överskottet används som bränsle och kan lagras som fettreserv. – Men i vissa skeden i livet är det bättre att ha en högre nivå, säger Ingvar Bosaeus. Antagligen, men det är inte hundra procent säkert, behöver äldre mer protein för att behålla muskelmassa. Många sjukdomar medför en förändrad omsättning av protein och sjuka kan därför behöva ett större tillskott. – Proteinbehov är ingen exakt vetenskap, man kan bråka om nivåer och metoder, säger Ingvar Bosaeus. Det är oklart om ett för stort intag av proteiner kan ge upphov till sjukdomar. – Där är datan osäker men man ska vara försiktig om man har en njursjukdom då försämringen kan gå snabbare vid högre proteinintag. Även barn upp till två år, när njurfunktionen inte är fullt utvecklad, bör vara försiktiga med proteinintaget. Vad hände då med den nya metoden för att beräkna proteinernas kvalitet? I huvudsak konstaterade forskarna att metoden behöver utvecklas vidare, vilket sker genom djurförsök på grisar och råttor. Ett skifte i metoder kan ske tidigast inom ett par år. För den svensk, köttätare eller vegetarian, som äter en varierad, nordisk kost, spelar de olika proteinernas kvalitet inte så stor roll. Det menar åtminstone författarna bakom de nordiska näringsrekommendationerna.